Lättrörlig krigsopinion
Andra menar att sådana uppdrag görs på humanitär grund, vilket inte ska likställas med nationella krig. När till exempel FN kallar ställer Sverige ofta upp.
Svensk säkerhetspolitik har genomgått en stor förändring. Den inarbetade ramsan att Sverige förhåller sig ”alliansfritt i fred syftande till neutralitet i krig” gäller inte längre, utan istället betonas medlemskapet i EU och att Sverige inte kommer att ”förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller nordiskt land”.
Förändringarna har ett stort stöd i riksdagen. Men det folkliga stödet är mer osäkert. Surveyinstitutet vid Linnéuniversitetet har i Survey 2010 ställt några frågor som i någon mån kan sägas behandla krigsopinionen. Frågeundersökningen genomfördes strax efter senaste riksdagsvalet och riktades till ett representativt urval (1580 svarande) av svenska befolkningen mellan 16-85 år.
Viljan till ytterligare förändringar genom ett svenskt medlemskap i Nato får betraktas som svag. Andelen som tyckte att ”Sverige bör ansöka om medlemskap i Nato” var ett bra förslag (de som svarat att förslaget var mycket eller ganska bra) var endast 16 procent. Betydligt fler – 45 procent – tyckte att förslaget var dåligt (de som svarat mycket eller ganska dåligt).
Sedan elfte september-attacken har USA bedrivet krig mot terrorismen. Svenskarnas vilja att stödja deras kamp tycks vara starkare än stödet för Nato-medlemskap: 35 procent ansåg att det var bra om Sverige stödjer USA:s kamp mot terrorismen. Men motståndet var också stort då 31 procent tycker att ett sådant stöd var dåligt.
En av de mer aktiva svenska militärinsatserna rör Afghanistan. Surveyinstitutet bad svenska folket ta ställning till om svensk militär genast bör lämna Afghanistan. Av de svarande tyckte 38 procent att det var ett bra förslag, medan 24 procent tyckte att det var dåligt.
Svenska folket tycks vara ganska avvaktade till militära åtaganden. Dessutom är svensk säkerhetspolitik en föga omdebatterade fråga. Många har inte tagit ställning. Därmed kan krigsopinionen vara ganska lättrörlig och beroende av uppblossade debatter och enskilda händelser. Vi vet inte åt vilket håll krigsopinionen blåser, men under hösten kommer Surveyinstitutet att undersöka den ännu en gång.
Magnus Hagevi
