Legitima skillnader

Påståendena om att klyftor och löneskillnader ökar snabbt i Sverige hör till vardagen. Vanligen jämförs direktörens löneutveckling med industriarbetarens.

Ledare • Publicerad 16 december 2011

När Studieförbundet Näringsliv och samhälle granskar inkomstfördelningen i Sverige framträder dock en annan bild. Löneskillnaderna i Sverige är internationellt sett förhållandevis jämn. Att inkomstskillnaderna ökar beror emellertid inte alls på att höginkomsttagare skulle fått högre lönelyft än anställda inom LO-fackens avtalsområden eller att skattesänkningar skulle gynnat mindre grupper, utan de stigande skillnaderna beror främst på olika intäkter av kapital. Det är försäljningen av bostadsrätter, villor eller aktieposten som förändrar statistiken.

Det råder en tämligen bred samsyn över att förmögenhetsskillnaders legitimitet i ett samhälle till stor del beror på under vilka omständigheter de har vuxit fram. SNS undersökning visar att utbildningspremien, löneökningen efter ett års studier, fortfarande är jämförelsevis låg i Sverige. Marginalskatter på arbete är också tämligen höga. En dåligt fungerande bostadsmarknad gör dock vissa till stora vinnare och andra till förlorare. Så blir också boendekarriären för många viktigare för privatekonomin än yrkeskarriären och det månatliga sparandet, som knappast uppmuntras. Och då uppstår inkomstskillnader som inte baseras på ambitioner.

Martin Tunström

Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Annons