Lokalt vindkraftsägande stärker landsbygden

Därför har vi nu tagit initiativ till nationella rekommendationer för delägande och bygdepengar, något som Smålandsposten uppmärksammar i en ledare.

När vindkraften byggs ut påverkas livsutrymmet och landskapsbilden för människor som bor i det berörda området. Får de inflytande, kan problem lösas på ett sätt som är förankrat och därmed långsiktigt hållbart. Bygdepengarna bör ses som en kompensation, eller återbäring, för upplåtet livsrum.

Vi ser också att det lokala engagemanget ökar med möjlighet till delägande och bygdepengar. I Danmark har man värderat detta så pass högt att man lagstiftat om att minst 20 procent av en etablering ska erbjudas till lokalbefolkningen.

Vårt förslag till riktlinjer innebär ett ställningstagande med tre punkter som bas.

?

- Erbjudande om lokalt ägande/delägande ger bästa lokala ekonomiska nytta.

?

- Den bygd som upplåter sitt livsutrymme och påverkas av vindkraftutbyggnaden ska kunna avtala om bygdepengar. Tycker man i bygden att det inte finns någon förening som representerar bygden i allmänhet, kan man bilda en ny lokal vindfond. Kommunen är inte lämplig som avtalspart eftersom den är engagerad i tillståndsprocessen.?

- Inflytande människor som berörs ska ges möjlighet att vara med i reella diskussioner vid en etablering.

?

Med detta har vi inte sagt att det ska byggas vindkraft överallt och till varje pris. Tvärtom. Ett samhälles olika intressen ska vägas mot varandra. De som berörs ska både bli hörda, sedda, respekterade och accepterade. Då använder vi vår demokrati. När kommunerna arbetar med sina översiktsplaner är en viktig del att kommunicera planerna med kommunmedborgarna.

Vad gäller ekonomiskt utrymme för vindkraftsägare, arrende till markägaren och bygdepengar, så borde det inte vara något problem, bara det finns bra vindförutsättningar i utbyggnadsområdet. En 2 MW snurra som klarar av att producera cirka 5400000 mwh/år ger cirka 20000kr/år i bygdepengar.

Certifikatsystemet är framtaget för att stimulera förnyelsebar energi och än så länge nyttjar vindkraften mindre än 10 procent av detta system. För övrigt sker en översyn av certifikatsystemet och redan 2012 kan vi ha ett gemensamt system med Norge.

Om vår föreslagna rekommendation följs, garanteras de människor och bygder där vindkraften byggs och drivs att få del av de värden som skapas genom utnyttjandet av den gemensamma naturresurs som vinden utgör.

Cicci Andersson, projektledare Lokal vindbruksutveckling ll och sammankallande för arbetsgruppen som tagit fram riktlinjerna.

Staffan Bond, verksamhetschef Hela Sverige ska leva