Lön för lån

Det handlar om att skydda hushållen för överbelåning och dämpa en lånetillväxt som inte är hållbar. Men frågan är hur effektivt det nya bolånetaket blir?

Ledare • Publicerad 4 oktober 2010

Det nya taket, som gäller vid nya lån eller utökning av ett tidigare, ligger på 85 procent av bostadens marknadsvärde. Den risk Finansinspektionen såg framför sig när förslaget las fram var en utveckling där kreditinstitut använder allt högre belåningsgrader som konkurrensmedel. I dag domineras hushållens skulder av krediter för bostäder.

Men från statligt håll har man inte agerat konsekvent. För det är just statliga SBAB som startat den utveckling Finansinspektionen vill motverka, genom att pressa räntorna och minska kraven på egenfinansiering och topplån.

Annons

Vad som nu sker är att bankerna erbjuder alternativa lösningar för kunder som behöver låna mer än vad taken tillåter. Det blir dyrare, vilket rimligen också dämpar lånetillväxten. Samtidigt uppstår andra problem. En tung belåning på en bostad kan vara förutsättningen för att överhuvudtaget flytta och ta ett jobb i en expansiv del av Sverige. Men tyngande blancolån kan knäcka en hushållsekonomi i en tillfällig svacka som annars stått pall med ett bolån med lägre ränta.

Det är rimligt med någon gräns för egenfinansiering. Och grundproblematiken ligger faktiskt inte på lånemarknaden, utan i det låga sparandet. Att jobba sig till ett eget kapital, om aldrig så litet, är en svår uppgift trots de skattelättnader som skett på förvärvsarbete under den senaste mandatperioden. Skärpta krav på egenfinansiering i ena änden torde i andra leda till ökade möjligheter att också klara en egenfinansiering.

Marcus Svensson

Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Annons