Mer vård och mindre byråkrati

SAMTIDIGT SOM den svenska sjukvården fått fler läkare och sjuksköterskor har tiden med patienterna successivt minskat. I dag ägnar en sjukhusläkare i snitt 20 procent av sin arbetsdag åt direkt tid med patienten. Övrig tid går åt till administration, möten, utbildning och handledning. Detta är en utveckling som moderaterna, folkpartiet och kristdemokraterna i Kronobergs landsting vill bryta.

I sitt gemensamma förslag till ny styrning och nytt ersättningssystem i sjukvården jämför de Sverige med bland annat Finland och Norge där läkarna träffar 40 respektive 50 procent fler patienter varje år.

"I dag kan personalen jobba som sjutton utan att det ger resultat i verksamheten. Det finns inga ekonomiska incitament, inga morötter för att man ska anstränga sig. Det har till och med gått så långt att man får kritik om man är för effektiv", förklarar Ingemar Swalander (m) under en presskonferens med alliansbröderna Yngve Filipsson (fp) och Harald Bergström (kd).

SOM EXEMPEL NÄMNER han de operationsfria fredagarna som landstinget tidigare tillämpat. Eftersom operationer kostar pengar drog man helt enkelt ned på dem. Detta exempel är en av många effekter av ett system som bygger på årliga fasta anslag och som medför att en budget i balans ses som viktigare än strävan att minska det mänskliga lidande som följer i spåren av långa väntetider. För att inte tala om de höga samhällsekonomiska kostnaderna för förlängda sjukskrivningsperioder. Men sådan hänsyn behöver förstås inte lanstingsledningen ta, eftersom de inte ansvarar för utflödet på försäkringskassans konto.

För att komma tillrätta med denna problematik vill de tre borgerliga partierna se en bättre samordning mellan försäkringskassa och landsting. En passiv sjukersättning till en sjukskriven person ska bytas ut mot en aktiv vårdinsats. Det krävs dock beslut på nationell nivå för att landstingen ska få en större del av försäkringskassans pengar. Dagens låga pott på fem procent är både otillräckliga och svårtillgängliga inom ramen för FINSAM-systemet.

Den mest intressanta lösningen i de borgerligas förslag är dessutom något som den nuvarande s och c-majoriteten börjat nosa på. Det handlar om att bryta upp det anslagsfinansierade systemet och införa en modell där ersättning till enheterna utgår utifrån hur mycket vård de producerar. De borgerliga partierna vill dock se en sådan modell över hela linjen, och inte enbart inom närsjukvården.

PÅ DETTA SÄTT gör man upp med synen på patienten som en kostnad och ser istället varje ny patient som en intäkt. Det ska helt enkelt löna sig att leverera mer vård. Alternativet är förstås att fortsätta på den inslagna vägen där allt fler väljer att söka vård utanför Kronobergs gränser.

Marcus Svensson