Migrationsverket är sent ute
Det är förståeligt att högskolorna inte känt samma brådska i ärendet. Det var till exempel först i början av förra året som Linnéuniversitetet pausade sin kurs i studieförberedande engelska sedan man sett att den lockade ovanligt många studenter från länder utanför EU.
Det är den gruppen studenter det handlar om, ofta från Pakistan, Bangladesh eller Indien. Internationella studenter betalar full avgift för sina studier vilket blivit en viktig inkomstkälla för universiteten. LNU var med i ett femårigt projekt tillsammans med Migrationsverket som gick ut på att ge tvååriga uppehållstillstånd till studenter.
Men en utvärdering 2023 visade att det finns tecken på att många struntar i studierna och istället är i landet under osäkra förhållanden för att vinna ett permanent uppehållstillstånd. Bara tjugo procent av de pakistanska studenter som var inskrivna vid Linnéuniversitetet var skrivna i Växjö eller Kalmar, övriga bodde i någon av våra storstäder.
Riskabla anställningar i restaurang- eller gigbranschen verkar vara mycket vanliga. Det finns sannolikt upplägg där någon i hemlandet stått för studieavgiften och resan med förväntningar om ränta på investeringen längre fram. En förmån med studentuppehållstillstånden har också varit att man fått ta med sig en anhörig utan krav på att denne arbetar eller studerar.
Det är en av de saker som Migrationsverket nu anser bör ändras. Man vill också sätta stopp för studenter som inte talar tillräckligt god engelska för att kunna klara av utbildningen. Vilket knappast borde vara ett problem, svenska universitet kräver redan att internationella studenter kan visa upp certifikat som visar att studenten har motsvarande en svensk gymnasieexamen i engelska.
Man kan tycka att Migrationsverket är en myndighet som bättre än andra kan bedöma hur incitament påverkar beslutsfattande och vägval. Ändå är först nu man tar första stapplande stegen för att komma åt personer som utnyttjar universitetskurser. I sitt svar till regeringen nämner man att man som första åtgärd hade en konferens på temat redan under 2023, men det räknas faktiskt inte. Problemet finns beskrivet sedan åtminstone 2015. Och samarbetet med universiteten påbörjades 2018, vilket borde gett god insyn.
Det var också 2015 som gig-ekonomin tog fart i Sverige i och med att en stor aktör för hämtmatsleveranser lanserades Stockholm. Diskussionerna var många och debatten gick hög om arbetsvillkoren och utmaningen mot den svenska modellen. Strålkastarljuset nådde aldrig riktigt fram till det märkliga i att gruppen som cyklade med små matbeställningar i vått och torrt var så homogen. Många nöjde sig med att konstatera att det rörde sig om internationella studenter som vill tjäna extrapengar under studietiden.
Och både universiteten och Migrationsverket tycks ha nöjt sig med den förklaringen.
