Misstänkliggörande som makttaktik
Morgan Johansson menade i slutet av 2021 att man skulle stoppa bråkstakar på biblioteken, genom tillträdesförbud. Flera reagerade på att detta budskap kom från just hans parti. År 2017 satt nämligen Roger Mogert som var S-märkt borgarråd i Stockholm och antydde att krav på tysta bibliotek hade en främlingsfientliga undertoner.
Men det är inte ett isolerat exempel på hur den socialdemokratiska toppen hastigt ändrat sig när något rör vad de och deras partikamrater en gång i tiden utmålat som främlingsfientligt, rasistiskt eller problematiskt.
År 2008 skrev Morgan Johansson i ett blogginlägg att språkkrav, som då föreslogs av högern, var främlingsfientligt och desperat. År 2021 föreslog han i egenskap av minister att man skulle införa språkkrav för medborgarskap.
När Sara Skyttedal 2014 som dåvarande ordförande för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet gick ut i frågan om att diskutera volymer i migrationspolitiken morrade Socialdemokratiska ungdomsförbundets dåvarande ordförande mot henne och menade att Skyttedals utspel var ett “riktigt lågmärke”. År 2021 proklamerade däremot SSU:s nuvarande ordförande att hon tyckte volymerna skulle ned, och att detta var SSU:s linje.
År 2018 menade Morgan Johansson att man inte kunde dra några slutsatser om huruvida migrationen hade bidragit till ökad brottslighet. År 2020 förklarade Stefan Löfven att migrationen minsann påverkat brottsligheten.
När den dåvarande moderata partiledaren Anna Kinberg-Batra 2015 meddelade att Moderaterna ville göra temporära uppehållstillstånd till huvudregel undrade Morgan Johansson om man kunde fortsätta att kalla sig människor om det blev verklighet. Men 2021 stoltserade Socialdemokraterna i ett inlägg bildsatt med en leende Morgan Johansson att just tillfälliga uppehållstillstånd skulle bli huvudregel och att regeringen genom detta skulle åstadkomma den stramaste politiken på fyrtio år.
Alla dessa exempel är inte uttömmande. Men de bidrar verkligen till eftertanke. Om man på några år går från att tycka att något var rasistiskt eller värt att misstänkliggöra, till att själv börja förespråka detsamma eller liknande, trodde man verkligen på sina egna ord från början? Hade man verkligen noga tänkt igenom dessa allvarliga anklagelser? Eller var utspelen i flera fall främst del av en makttaktik?
”Till stor del för att borgerliga partier och oppositionen låtit sig påverkas så starkt av socialdemokratiska anklagelser.”
Mycket pekar på det senare. Bevisligen har strategin fungerat rent taktiskt för Socialdemokraterna. Trots att riksdagsmajoriteten egentligen inte haft en socialdemokrat vid rodret som förstahandsval så har en socialdemokrat styrt i snart två hela mandatperioder. Till stor del för att borgerliga partier och oppositionen låtit sig påverkas så starkt av socialdemokratiska anklagelser.
Det är faktiskt dags för en djupare diskussion om dessa fasoner hos den S-märkta partitoppen. För just så här borde man inte gång på gång komma undan med att bete sig. Beteendet är inte bara oärligt utan har flera gånger resulterat i att flertal samhällsproblem alldeles för sent rönt en tillräcklig diskussion. I flera fall hade även en ursäkt varit på plats.
Nog borde helt enkelt var nog.
