Annons

Mörka moln över Sveriges ungdomar

Träningsmänniska. Det är alltså det vanligaste begreppet svenska ungdomar använder för att beskriva sig själva. Detta fick vi veta genom årets ungdomsbarometer. Bilden av alltför spinkiga eller runda ynglingar passivt stirrande in i en skärm behöver alltså inte vara helt riktig. Det är väl bra. Även om det där med träning alltid skall tas med en nypa salt om uppgiften härrör från föremålet själv ifråga.
Ledare • Publicerad 2 februari 2024
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Ungdomsbarometern innehåller annars en viss politisk dramatik, åtminstone om man gör en jämförelse mot tidigare år. Inte minst uppgiften kring de ungas förhållande till demokrati har väckt uppseende.

Tretton procent tar helt eller delvis avstånd från påståendet ”Demokrati är i alla lägen det bästa systemet för att styra ett samhälle”. Det är framför allt pojkarna och det är fler än förut. Frågan är vad man skall lägga in i det. Det är alltså inte mer än strax över en tiondel det handlar om. Och många av dem avvisar endast ”delvis” men alltså inte helt tanken. Och frågan ställs om demokratin ”i alla lägen” är det bästa. Hur många - eller få - som avvisar demokrati som idé vet vi alltså inte.

”Men eftersom ungdomar upplever det nu under formativa år får det sannolikt konsekvenser för svensk politik och debatt på längre sikt.”
Annons

Intressant är annars att den politiska trend som visades i senaste valet åter gör sig gällande. ”Generation Greta” är en illusion. Vänsterns symbolbegrepp kring klimat, integration och jämställdhet har förlorat sin lyster bland unga. Ungdomar vänder i allt högre grad dessa koncept ryggen. Eller, kan man snarare tänka - de ratar den sorts rödfärgade förpackning det svenska debattklimatet så hårt har omslutit dessa ämnen i.

En viss svärta skönjs i ungas sinnelag. Man är orolig, och inte bara för ekonomin utan över huvud taget. Livet uppfattas som mindre tryggt än förut. Tilltron till politikens möjligheter att vrida tillvaron till rätta är också i minskande.

Foto: Charlie Riedel

Nu kan ju en minskad förtröstan kring politik lika gärna tolkas som ett sundhetstecken, men man kan hur som helst föreställa sig vilka slags omskakningar som har format stämningsläget under senare år. Först en pandemi under vilken många av samhällets självklarheter sattes ur spel, och sedan ett krig i Europa med ett allt överskuggande hot om påföljande storkrig, på vilket Sverige är i grunden oförberett.

Under de senaste åren har en undantagstillståndsliknande psykologi mätt ut sin plats i det offentliga rummet. En för all del befogad sådan. Men eftersom ungdomar upplever det nu under formativa år får det sannolikt konsekvenser för svensk politik och debatt på längre sikt.

Det behöver inte nödvändigtvis röra sig om något olycksbådande. Verkligheten är som den är och omvärldsläget kommer nog inte bli ljusare de närmaste åren, snarare tvärtom. Hade Sveriges ungdomar gått obekymrade och ignoranta in i en prövande framtid hade man faktiskt kunnat oroa sig för det i stället. Men viktigt är förstås att de känner att de är en del av ett samhälleligt ”vi” oavsett hur mörka molnen ter sig.

Fredrik HaageSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons