Myndigheter skymmer småföretagen
Det är svårt att få till stora företag. Företagarna drar i sin färska rapport Välfärdsskaparna 2023 gränsen mellan små och stora företag vid femtio sysselsatta. I Sverige är det inte ens tio kommuner som har storföretag som sina viktigaste skatteskapare. Oxelösund är den kommun som har störst beroende av en enskild privat arbetsgivare. SSAB som finns på orten ägnar sig inte åt tillverkning utan förädling på orten, vilket förstås påverkar antalet underleverantörer. Jämfört med exempelvis Volvo i Göteborg, där många företag bildats kring de högteknologiska bilarna som sätts ihop i staden.
Men det som verkligen sticker ut i undersökningen är skillnaden mellan landsbygdskommuner och residensstäder. Halmstad, Kristianstad, Växjö, Jönköping och Karlstad är äldre städer som tidigt haft statliga myndigheter som domstolar eller regementen. I undersökningen hamnar de också långt ned på listan samtliga har många anställda i offentlig sektor jämfört med hos småföretag.
Trots att Kronoberg och Växjö i andra sammanhang anses ha en förhållandevis låg närvaro av statliga myndigheter, och trots att exportindustrin är avgörande för länet landar Växjö alltså på plats 253 i undersökningen. Detta ger en fingervisning om hur tungt offentlig sektor väger, särskilt verksamheter där det förekommer högavlönade anställda. Domstolar och sjukhus är två sådana.
Som undersökningen understryker kommer dock alla löner i offentlig sektor från skatt på löner i privata företag. Balansen måste vara den rätta, det är därför som exportindustrin är den avgörande skådeplatsen för avtalsrörelsen. Löneökningarna är beroende av att nya pengar kommer in i landet.
Småföretagandet får lysa i kommuner som varken har stark myndighetsnärvaro eller stora exportföretag. Det är i det som fram till senaste riksdagsvalet var Centerpartiets kärnområden. Politiker i denna typ av kommuner måste se till att kommunens rutiner och arbetssätt inte skadar eller betungar småföretagen i onödan.
Flytten av myndigheter från Stockholm till mellanstora städer har varit aktiv politik sedan slutet av nittiotalet. Riksrevisionen granskade nyligen effekterna av den och kom fram till att det är kostsamt och i början tär på effektiviteten. Man ser också att de statliga jobben fortfarande koncentreras i Stockholm.
Men det är inte det avgörande i detta sammanhang. Myndigheter och regementen har sedan länge hamnat på radarn för regional utveckling och det är lätt att förstå varför när man ser Företagarnas undersökning. En myndighet kan motsvara ett eller två företag som ligger över gränsen för att räknas som ett stort företag. En sådan etablering sker dessutom med minimalt risktagande för kommunen, statliga skattemedel står som garant.
Men man undrar onekligen hur vårt land skulle se ut om politiker i riksdag och kommuner lade samma energi på att skapa gynnsamma förutsättningar för företag som man lägger på att kämpa om att få del av myndighetsflyttar från Stockholm.
