När terrorn kom till Sverige

Vi har tidigare överraskats av varningar om terrordåd. Säkerhetspolisen Säpo bedömde ju under hösten att hotbilden för svensk del ökat. Nu överraskas vi ändå av att ett dåd uppenbarligen planerats - och uppenbarligen "misslyckats" när Stockholms city är som mest är fullt av julhandlare. Kritiken i termer av "paranoia" och överdrifter som hördes efter polisens i och för sig anmärkningsvärda ingripanden efter terrormisstankar i Göteborg under hösten lär nu tystna. Då gjorde polisen misstag, men kritiken bottnade också i en föreställning om att terroristbrott skulle av någon anledning vara uteslutna på svenska gator och torg. I ett land som faktiskt vart tämligen drabbat av våld mot politiker och samhälle - ett statsministermord, ett utrikesministermord - tedde sig den föreställningen något naiv. Polis och underrättelsetjänst ska inte ha några juridiska fribrev i terroristbekämpningens namn. Besluten i USA efter 11 september 2001 avskräcker. Men nog har debatten kring FRA, eller Säpo eller underrättelsetjänstens arbete många gånger känts tämligen frikopplad från de nya hoten som helt uppenbarligen finns mot vårt samhälle.

Frågorna är emellertid ännu många och svaren desto färre efter händelsen i Stockholm. Poliser utgår vid svåra brott från brottsplatsen. Andra utgår från spekulationer, och eventuella motivbilder. Om en brottsutredare möjligen på tillvägagångssättet ser en ensam gärningsman ser analytiker från sidan emellertid ett internationellt mönster av självmordsdåd och kopplingar till våldsbejakande miljöer. Det finns mönster som känns igen oavsett om gärningsmannen ingått i lösa nätverk eller inte: Brev till medier, antydan till resor till Mellanöstern för det heliga krigets skull och planering av bomber som ska explodera samtidigt. Svaret på frågan ensam gärningsman eller nätverk kan vara ett tredje alternativ. Fokus måste alltid vara på den enskildes gärningar, på brottsplatsen, men sammanhanget måste betraktas. Därför är dagens terror så mycket svårare att besegra än gårdagens.

Vi vet också att svenskar tidigare agerat självmordbombare i Irak och som milismän i Somalia. Islamistiska våldsbejakande miljöer långt från de andliga helgedomarna finns i Sverige likaväl som i Storbritannien. Att det sker resor till träningsläger i andra länder är inte längre någon nyhet. Om de svenska terroristernas och extremisternas fokus varit på förhållanden i andra länder och Sverige mer fungerat som en ekonomisk insamlingsbas, kan hatet och våldet också vändas inåt. De oroande tecknen har redan före dådet i Stockholm varit många. Denna tecknade ram är viktig, alldeles oavsett motiv och organisation i fallet Stockholm 11 december 2010.