Nej tack till skärmsamhälle
Bokens mest dagsaktuella bidrag är de sista två kapitlen, som behandlar digitaliseringens påverkan på den moderna människan. Här presenteras bland annat den senaste forskningen och i och med den en rad hårresande fakta. Förändringen har gått fort, från 2012 till 2020 så har andelen 17-18 åringar som dagligen läser ut en bok eller tidning minskat från 23 procent till 8 procent. Hälften av tjejerna över fjorton år använder sociala medier mer än tre timmar per dag. Men det gäller inte bara unga. Bara en tredjedel av Sveriges befolkning läser dagligen i en bok. Av vår medietid ägnar vi ungefär fyra timmar åt skärm och bara en halvtimme på tryckt litteratur. Alla dessa fyra timmar går inte till sociala medier och Youtube, men en stor del. Halldorf beskriver det som att vi lever i ett skärmsamhälle.
”Ett exempel är det sjunkande läsandet av romaner, ett läsande som leder till djupare inlärning men också personlig utveckling”
Halldorfs bok visar hur tätt förknippad boken alltid varit med vår europeiska historia. Att våra läsvanor så drastiskt har förändrats är därför revolutionerande. Det är självklart inte något som bara är negativt, mycket har till exempel blivit mer tillgängligt tack vare digitaliseringen. Men den största förlusten, som Halldorf lyfter fram, är den minskade förmågan till djupläsning. Vi har blivit väldigt bra på att skumma igenom ett stort informationsflöde men vi är inte lika bra på att fokusera på en djupare läsning. Ett exempel är det sjunkande läsandet av romaner, ett läsande som leder till djupare inlärning men också personlig utveckling. Forskning pekar mer och mer emot att det kommer få stora konsekvenser för de nya generationerna om detta inte åtgärdas.
Det går inte att skriva om läsningens situation utan att samtidigt dra paralleller till skolans värld. Länge uppmuntrades digitaliseringen i skolan utan större motstånd. Nu när kritiken kommer är det svårt att ställa om. Skolminister Lotta Edholm (L) skrev i en debattartikel förra året att digitaliseringen i skolan varit ett experiment. Ivern att hänga med i utvecklingen har gjort att man inte väntat på forskningen.
Pisa-resultaten var rekordlåga i år. Arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L) benämnde situationen som historisk: “Det har aldrig varit ett större tapp i matematik och läsförståelse.” För att förbättra resultaten är förmågan till djupläsning en nödvändig pusselbit som ungdomar behöver få med sig.
Bokens historia är vår historia, och vi vet att den förändras med oss. Men hur den förändras är upp till oss. Halldorf avslutar sin bok med en uppmaning till fler bokgemenskaper i samhället. En av dem är skolan, men skolan bär inte ensamt ansvaret.
