Ny skatt på villovägar

Ju mer riktade skatter vi har desto mer urholkar man skälet till att ha generella skatter, deklarerade infrastrukturminister Ulrica Messing (s) i samband med utredningsförslaget om en kilometerskatt för tunga fordon - vilken är tänkt att finansiera vägbyggen det saknas pengar till.

Håll i ratten nu, för Messing är inte alls emot en vägskatt. Tvärtom planerar hon att driva igenom en sådan under hösten. Det hon inte gillar med vägskatt är att pengarna ska återinvesteras i asfalt. Skatteintäkterna ska istället gå rakt in i statskassan. För utgiftsposter finns det gott. Vem som helst kan räkna ut att det inte är särskilt billigt att varje år heltidsförsörja över en miljon människor i arbetsför ålder som står utanför arbetsmarknaden.

Ska man ha någon som helst förståelse för en vägskatt måste intäkterna också gå tillbaka till investeringar i vägnätet. Å andra sidan, när blev socialdemokratisk skattepolitik förutsägbar och begriplig?

Messing anser att kilometerskatten för tunga lastbilar "kan vara ett sätt att bidra till en hållbar utveckling".

Det står förstås utom allt rimligt tvivel att miljön gynnas av att lägga ned delar skogsindustrin. Det gäller å andra sidan all industriell verksamhet. Frågan är om det är en särskilt hållbar utveckling för samhället som helhet att avveckla näringsverksamhet och därmed minska möjligheten för människor att försörja sig?

En kilometerskatt skulle innebära ökade kostnader för den svenska skogsnäringen med upp till 30 procent eller 1,8 miljarder kronor per år, vilket tidningen Skog & Industri räknat ut.

Det är ett hårt slag mot landsbygden och framförallt mot de skogsägare med mark som ligger avsides. Huruvida siffrorna stämmer och vilka konsekvenserna kan bli av kilometerskatten håller fortfarande på att utredas av regeringen. Som av en händelse har jordbruksminister Ann-Christin Nykvist redan nu lovat att pytsa ut närmare fem miljarder kronor till landsbygden varje år. Bland annat syftat stödprogrammen till att stärka produktionen av biobränsle och ekologisk odling.

Signalen är tydlig. Satsa inte på näringsverksamhet som med rimliga skattevillkor skulle kunna bära sig själv. Starta och driv istället företag som görs beroende av statligt stöd.

Lars Andersson på Vilhelmina sågverk med 55 anställda ser dystert på framtiden. "Det är tveksamt om vi klarar en smäll på sju miljoner", säger han. Då har de ändå närhet till inlandsbanan, som de också nyttjar så gott de kan. Men träd växer, som alla vet, i skogen. Och där finns ingen räls.