Omodernt stöd

Bostadsbidraget ges utifrån en preliminär uppskattning av årsinkomst. Den uppskattningen skall ändras om inkomsterna förändras under året. Det är få av de som utnyttjar stödet som håller koll på detta.

En tredjedel av de som får bostadsbidrag får återbetalningskrav. Det innebär över åttiotusen ärenden per år och utgör cirka femtio procent av Försäkringskassans årliga återkrav. Två tredjedelar av dessa återkrav blir till skulder. Då inkomstgränsen för att kunna få bostadsbidrag inte höjt sedan 1997 då bidragsformen infördes innebär skulderna ofta ett stort problem för familjerna som får bidraget. Statistiska Centralbyrån räknar med att en femtedel av svenska hushåll saknar buffert för att hantera oväntade utgifter, det är inte långsökt att en stor del av de som använder bostadsbidraget också är en del av denna grupp.

I engelskan finns uttrycket att det krävs två för att dansa tango. Myndigheternas återkrav har ökat markant de senaste åren. Från 2006 till 2014 ökade Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens återkrav från sexhundrafemtio miljoner till nästan tre och en halv miljard kronor. De som söker ekonomiskt stöd har det yttersta ansvaret för att se till så att man lämnar korrekta uppgifter och känner till förutsättningarna. Ett av förslagen från utredningen av bidragsbrottslagen innebär att detta ansvar förtydligas. Utredarna vill att den som skriver på avtal med myndigheter utan att ha tillgodogjort sig innehållet skall göra sig skyldig till väsentlig oaktsamhet. Det skulle innebära att man kan komma att dömas för bidragsbrott om man kryssar i en ruta och undertecknar ett papper från Försäkringskassan utan att ha läst det finstilta. Det kommer dock inte vara tillräckligt för att bryta inläsningseffekterna av bostadsbidraget.

Riksrevisionen konstaterar att en fjärdedel av de som får återkrav har fått det vid upprepade tillfällen tidigare. Slutsatsen är att åderkraven har en begränsad avskräckningseffekt. Bland de hushåll som får skulder från åderkraven finns en grupp som helt enkelt struntar i att försöka betala tillbaka pengarna på grund av redan stora skulder.

Bostadsbidraget kom till för att öka möjligheterna för barnfamiljer till att bo ändamålsenligt. Resurssvaga familjer skulle inte behöva bo onödigt trångt. Riksrevisionen går inte in på hur dagens bostadsmarknad påverkar det ekonomiska stödet men det är troligt att det pressade läget också bidrar till inlåsningseffekter. Moderaterna har hittat exempel på familjer i Stockholm som skulle få en mindre månadsinkomst om ena föräldern började arbeta istället för att bäras av olika stödformer där bostadsbidraget är avgörande.

Den nuvarande utformningen av bostadsbidraget gör det svårt för personer som är ovana att ta ansvar för sin ekonomi att göra just detta. Det bidrar också till att låsa in människor i bidragsberoende och skulder. Det verkar finnas mycket att vinna på en omdaning.