Oro för systerlandet

Sanningen är nog den att om Per Ahlmark bildat EU hade bara Per Ahlmark själv kvalificerat sig som medlem.

För närvarande processas det inom EU om ett flertal lagar instiftade av Fidesz, den tidigare liberala rörelsen som utvecklats till ett nationalkonservativt parti och som i dag styr Ungern med egen majoritet. Kritiken gäller riksbankens, dataskyddsmyndigheten och domstolarnas oberoende. Även medielagarna är under lupp.

Det är i den legala strukturen EU har sin styrka. Bryter en medlemsstat mot EU:s fördrag är det kommissionens uppgift att dra landet inför domstol och på så sätt åstadkomma en förändring i rätt riktning.

Har då Carl Bildt ett ansvar att markera mot sina, som det heter i debatten, partikamrater? Svaret på den frågan är ja, vänner kan kritisera vänner. Kritik kan dryftas även om gemenskapen alltid måste betonas. Att frysa ut Ungern politiskt fyller egentligen bara en funktion, att demokratiska fariséer som Per Ahlmark kan vältra sig i sin egen självgodhet.

Carl Bildts ansvar kan jämföras med Vänsterledaren Jonas Sjöstedts dito för det tjeckiska kommunistiska partiets ovilja att ta avstånd från våld som politisk metod (systerparti med Vänsterpartiet i EU). När sågs för övrigt Leif Pagrotsky (S), som likt Ahlmark kritiserat Bildt, rasa mot sina socialistiska partikamrater på Malta vars inställning till homosexuellas rättigheter lämnar en del att önska?

Att tillhöra samma parlamentariska grupp i Europaparlamentet betyder inte att man ansluter sig till samma politiska program. Varje land har sin historia och speciella politiska kultur. Vi får inte glömma under vilket förtryck den ungerska befolkningen levt och hur det påverkat det politiska klimatet. Vi får inte heller glömma den inkluderande roll EU spelar för landets framtid.

Det finns fog för kritik av Ungern, men också skäl att gå fram varsamt. Det viktiga är att EU använder sin legala makt att påverka utvecklingen i rätt riktning. Resan från totalitarism till demokrati och mänskliga rättigheter är lång. Det är som det sägs i Tranströmers diktning: Du blir aldrig färdig och det är som det skall.