Ovanligt dyrbara åkrar en möjlighet för jägarna
Det är stora krafter i rörelse som bidragit till att priserna på insatsvaror för jordbruket stigit rejält sedan årsskiftet. Jordbruksverket räknar med tjugofem procents prisökning på gödsel, diesel och el sedan nyår. Även priset på utsäde har gått kraftigt uppåt. Kinas dominans på världsmarknaden för kvävegödsel pekas ut som en orsak till de stigande priserna. Dåligt väder har gjort att man exporterat mindre vilket i sin tur gjort att den sorts kvävegödsel som dominerar i Sverige blivit intressant för fler köpare.
De höjda priserna på el och diesel har dock sina förklaringar på närmare håll. Regeringens indexering av drivmedelsskatten infördes när oljepriset var mycket lågt. När det nu stigit blir utväxlingen på skattehöjningen minst sagt kännbar. Även elpriserna har delvis politiska orsaker. Statliga Vattenfall har i närtid stängt ned kärnkraftsreaktorer tidigare än planerat med hänvisning till lågt elpris, samtidigt tjänar bolaget nu enorma summor på det höga elpris som delvis kan kopplas till minskad möjlighet att planera elproduktionen i södra Sverige.
Mitt i detta förväntas jordbrukare återigen satsa på ytterligare en sådd. Och om allt annat förblir lika innebär det att de värden som plöjs ned i åkrarna är större än på länge. Det höjer också insatserna i relationen till andra aktörer på landsbygden. Det finns mycket att säga om viltskador på grödor men utan att gå in på det kan man konstatera att efterfrågan på skyddsjakt nog kommer att vara större än på länge till våren och sommaren.
Som så ofta är samverkan betydligt bättre än stelbent reglering. Som jägare ligger regeringens hantering av ”det allmänna uppdraget”: civilsamhällets engagemang i form av jägareförbundens och viltfondens finansierade insatser håller på att ersättas av Naturvårdsverket som genom upphandlingar skall försöka få bland annat viltförvaltningen att fungera. Det kommer att bli ett trögt system där engagemang riskerar att försnillas. Eftersöksjägare som ställer upp dag och natt gör stora insatser för samhället men är nog inte ute efter att leta efter en plats inom ramen för statliga upphandlingar.
Den jägare som kan ta på sig en regelbunden tillsyn av sädesfält lär bli extra uppskattad under det kommande året. Det är förstås en jaktform som ställer andra krav än höstens sociala drevjakter men det borde finnas möjligheter till båda. För mindre erfarna jägare kan skyddsjakt också vara ett sätt att på ganska kort tid få många upplevelser. Så länge man har i åtanke att jordbrukarna lär vara mer än vanligt måna om att fälten fredas.
En del av denna situation hade gått att undvika med mer förutseende politiker vid makten. För människor som lever sina liv utanför storstäderna blir det kommande året en prövning och det vore ett styrkebesked om man kan möta det i samförstånd och samarbete.
