Pandemin kvar i ekonomin
För att rädda företag från konkurs i samband med pandemin för tre år sedan lät regeringen dem skjuta upp inbetalning av skatter. Det handlade om arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och mervärdesbeskattning. Detta var ett snabbt sätt att minska pressen på företag som plötsligt drabbats av likviditetsproblem. Och det fungerade.
Antalet konkurser blev ungefär samma som året innan och antalet personer som blev av med jobbet i och med konkurser blev bara något fler. Det är annars en krisindikator som vittnar om att stora företag går omkull. Antalet varsel var förstås exceptionellt stort under 2020, men man lyckades rädda företagen.
Men kriserna har fortsatt sedan dess. Rysslands krig i Ukraina har förutom död och förstörelse påverkat ekonomin i hela Europa. Inflationen har rusat både på grund av kraftigt ökade priser och på pandemins enorma statliga räddningspaket till företag. Därför har regeringarna inte vågat stoppa möjligheten till att skjuta på inbetalningen av skatten.
Hittills har över sextiotre tusen företag utnyttjat möjligheten och i skrivande stund, tre och ett halvt år sedan coronautbrottet, fortfarande tjugotre tusen företag som inte påbörjat sina avbetalningar. Skatteverket tar ut ränta och företag har fått råden att se dessa uppskjutna inbetalningar som lån. Just nu rör det sig om fyrtiosex miljarder kronor som staten ligger ute med.
Det innebär en ökning med tolv miljarder sedan november förra året. I våras öppnade den borgerliga regeringen för ytterligare en förlängning av systemet och många företag tog chansen. Om tidsfristerna utnyttjas maximalt får man skjuta upp betalningen i två års tid för att sedan gå över till en avbetalningsplan som sträcker sig över tre år. De sista avbetalningsplanerna kommer att inledas sjuttonde januari 2025 och därefter löpa på i tre års tid, om inte systemet förlängs ytterligare.
Summan som företagen är skyldiga staten, fyrtiosex miljarder kronor, är sex miljarder mer än det så kallade reformutrymmet i nästa års statsbudget. Skulderna till det offentliga har sedan 2020 ökat med femtio procent (tjugoen miljarder kronor).
I Kronofogdens statistik ser man att konkurserna ökat markant under året, de är tjugoen procent fler än motsvarande period förra året. En delförklaring är att de företag som först fick möjlighet att skjuta på inbetalningarna nu börjat betala tillbaka pengar. Man väntar sig att effekten fortsätter även de kommande två åren.
Pandemiåtgärderna finns alltså fortfarande kvar och påverkar svensk ekonomi. Företag som nu eller snart påbörjar sina återbetalningar hade nog hoppats på en mer lyckad övervintring, men det är knappast vårsol de möter. Ekonomin går knackigt och återbetalningsplaner lägger ytterligare börda till lasten. Det finns också en risk för att sundare företag redan påbörjat sina återbetalningar och att det är de mer desperata som försöker att maximera anståndet.
Det är värt att påminna sig om att vi fortfarande inte är tillbaka till normaltillståndet efter pandemin och att vi behöver vänja oss av med reflexen att kasta pengar på problem.
