Pliktskyldig skuggbudget

Ett citat av Cajsa Warg är väl egentligen malplacerat när den rödgröna skuggbudgeten ska kommenteras.

Hon var ju hushållerska åt förnäma Stockholmsfamiljer och gav ut en kokbok som blev tongivande för borgerlig svensk matlagning under några decennier från det att den kom ut 1755. Inte heller är det citat hon är mest känd för korrekt återgivet. Warg var inte särskilt sparsam, vilket uttrycket "man tager vad man haver" kommit att symbolisera. Man tager om man så hafva kan, lyder i själva verket ordalydelsen i kokboksklassikern Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber. En betydande skillnad.

De rödgröna tar hur som helst vad man haver, vilket för övrigt även alliansen gjort. Den politik de båda regeringsalternativen gick till val på har läggs nu också till handlingarna i riksdagen. Det är likväl ett pliktskyldigt förslag från oppositionen, som väljarna redan sagt nej till. Att det nu finns två huvudsakliga alternativ när riksdagen voterar riskerar också att göra budgetprocessen till ett politiskt spel där Sverigedemokraterna blir tungan på vågen.

I budgetmotionen är reformutrymmet är lika stort som regeringens, drygt tio miljarder kronor. Därutöver finns förslag som finansieras genom omfördelning. Två miljarder sparas på försvaret, jobbskatteavdraget trappas ned och de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga upp till 26 år tas bort. Skatten kärnkraft och vattenkraft höjs, liksom skatt på tobak och alkohol. Även en skattehöjning på koldioxid finns med. Bland reformerna märks sänkt skatt för pensionärer med 2,5 miljarder kronor, sänkta arbetsgivaravgifter och 6,5 miljarder mer än vad regeringen lägger till kommuner och landsting.

Att det rödgröna samarbetet är under upplösning bekräftades under gårdagens presskonferens. Vi får se, var det gemensamma beskedet. Alla partier har ett stort behov av att tänka igenom politiken, lät Thomas Östros (S) hälsa och förklarade att det naturliga är att oppositionen formerar sig mot slutet av en mandatperiod.

Det är en riskfylld strategi. Istället för att fördjupa samarbetet och tillsammans forma en berättelse om och vision för Sverige kan historien komma att återupprepa sig. Vänsterpartiet släpper åter på budgetdisciplinen och de nya språkrör som tar över i Miljöpartiet hamnar istället för med S och V i förhandlingar med regeringen. Det fria utrymme partierna nu söker efter valförlusten kan visa sig bli en belastning när de åter ska försöka enas. Om de nu gör det.

För alliansen är det guldläge. Att regera landet i minoritet underlättas, milt uttryckt, av att oppositionen splittras. Förslag som de rödgröna skulle stoppa kan nu gå igenom med stöd av mer de mer mittenorienterade Socialdemokraterna eller Miljöpartiet. Det kan handla om försvars- och utrikespolitik med de förra, migration, integration och friskolor med de senare.

Det kanske inte blir hummerbullar, som i originalreceptet, men i alla fall någon slags ragu.