Annons

Politisering skadar forskningen

Ledare • Publicerad 22 juni 2006

FORSKNING OCH UTVECKLING brukar lyftas fram som ett av de områden där Sverige ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen. Det är med spetskomptens, snarare än med låga löner som vi ska möta den globaliserade framtiden. Under de senare åren har dock förtroendet för forskare minskat bland svenskar visar en studie som gjorts av föreningen Vetenskap & Allmänhet i samarbete med SOM-institutet i Göteborg. På sikt kan det påverka intresset att bidra med medel till forskning - oavsett vilken typ av finansiering av forskningen man vill se.

De områden där förtroendet för forskningen minskat mest, procentuellt sett, är humaniora, utbildningsvetenskap och samhällsvetenskap - områden som redan sedan tidigare ligger sämre till än forskning inom medicin, teknik och naturvetenskap.

Annons

EN TÄNKBAR ORSAK till resultaten, som lyfts fram i undersökningen är ett antal skandaler inom forskarvärlden. Den ökade politiseringen av forskningen bidrar kanske också till misstron. Om vetenskapliga resultat uppfattas som åsikter och tyckande minskar förstås förtroendet för dessa. I synnerhet för humaniora och samhällsvetenskap, där det kan vara svårt att finansiera forskning på annat sätt än genom statliga anslag, är det allvarligt om förtroendet minskar.

Undersökningen visar också att satsningar på spetsforskning i första hand önskas där det går att se en tydlig nytta på kort sikt. Inte minst bland unga är det synsättet tydligt. Även det kan bli problematiskt för den humanistiska forskningen, där den direkta nyttan kan vara svår att kvantifiera.

MAN KAN SPEKULERA i om inte en annan möjlig orsak till det minskade förtroendet för forskningen också kan vara den ensidiga satsningen på kvantitet. Dessvärre innebär ju målet att allt fler ska ha en högskoleutbildning i många fall att kvaliteten på utbildningen sjunker, vilket i längden drabbar även forskningen. En satsning på utbildning där kvaliteten inte kan bibehållas innebär inte bara att många skaffar sig långa utbildningar av mindre värde utan leder också till att förtroendet för utbildning och forskning undergrävs, vilket minskar intresset att satsa på dessa områden.

Maria Eriksson

Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons