Prischocken slår mot oss alla

Kriser kommer sällan ensamma. Elprisrallyt sker samtidigt som vissa branscher även tyngs av helt andra problem vid sidan av bristande tillgång till el. Världen återhämtar sig fortfarande från det senaste årets störningar i olika produktions- och transportkedjor. Bristen på halvledare består. Nu ökar bland annat också priset på järn. Tung industri har fått flera motgångar som måste hanteras.

För Sveriges del väntar fortfarande cementbristen att riktigt slå till. Ett tillfälligt undantag i lagen avhåller det några månader. Men med överklaganden av den tillfälliga lagen och en fortsatt ovisshet om hur situationen skall lösa sig ser det mörkt ut för svensk industri. Byggandet av allt från hus till kraftverk är beroende av stora mängder cement. Gruv- och stålindustrin är bland Sveriges största konsumenter av betong. Utan en säker tillgång till varken el eller betong kommer den ekonomiska motorn att stanna och ge långtgående konsekvenser.

Kostnadsökningar och brist på komponenter slår mot flera delar av ekonomin. De som påverkas först och hårdast är de med minst marginaler. Jordbruket har länge kämpat med lönsamhet och stigande priser på el och diesel har förvärrat problemet. En kris i den europeiska produktionen av konstgödsel som följt en brist på insatsvaror medför i sin tur högre kostnader för jordbruksprodukter. Enligt Lantbrukarnas riksförbund har priset på kvävegödsel ökat med tvåhundrafyrtio procent det senaste året och världsmarknadspriset på diesel har fördubblats. En sådan ökning skulle vara förödande för vilken bransch som helst.

Konsekvenserna av pressen på industrin och jordbruket är inte direkt kännbar för många. Särskilt inte om man lever och arbetar långt ifrån produktionen. Men förr eller senare sprider sig kostnaderna till resten av samhället.

I praktiken handlar det till slut om inflation. Det kan inte pareras med finanspolitik utan följer av att insatsvaror, transporter och bränsle blir dyrare. Maten och allt annat som konsumeras blir dyrare. Ekonomin saktar in och risken för arbetslöshet inom vissa grupper ökar.

Det är inte en följd av någon outgrundlig ekonomisk konjunktursväng utan en direkt konsekvens av politiska beslut. Gruvor och kalkbrott som stoppats av lagar och domstolar och ett energisystem som blir allt mer instabilt som följd av politiska misstag. Nedstängningar och störningar under tiden med coronapandemin har lagt ytterligare tryck på handeln och ekonomin.

Regeringen vill nu framstå som mer handlingsvillig än vad det finns skäl att tro på. Att dess företrädare börjat tala om nya gruvor och beslut om slutförvar för kärnavfall är ett ytligt steg i rätt riktning. Men Socialdemokraterna är internt splittrade i frågorna och dess stödpartier har inte gjort sig kända för sin välvilja till svensk industri.

Givet situationen i svensk politik kan man räkna med att problemen och kriserna kommer bestå. De som betalar priset är i slutändan allmänheten.