Rasistlag eller yttrandefrihet?

Vem är rasist? Ja, fler och fler allt eftersom tiden går och samhällsdebatten blir alltmer polariserad. Begreppet blir nämligen alltmer inflaterat. ”Rasist” var för tio år sedan en ytterst allvarlig anklagelse. Idag används det liksom för allt möjligt. Det har blivit en (för framför allt vänstern) allmänt tillgänglig klubba som man kan slå i huvudet på någon i debatten man inte håller med.

Ledare • Publicerad 1 mars 2021

Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Nu meddelar TT att en kommitté kommer att presentera ett förslag i april om att förbjuda deltagande i rasistiska organisationer. Förslaget har stöd av en majoritet av partierna, däribland Moderaterna och Kristdemokraterna. Endast Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Liberalerna är emot.

Annons

Heder åt dessa tre men det är en minoritet och det är mycket oroväckande. Ett sådant förbud är något av det sista svensk debattmiljö behöver just nu. För vad är en rasistisk organisation? Om det var svårt att definiera en sådan på ett rättssäkert sätt i går är det ännu svårare i dessa tider av orwellianskt begreppstrolleri.

Idag behöver rasism inte handla om något i närheten av att någon sagt att ”alla” från land x är obotliga brottslingar och borde skickas hem eller att y-folket är som ”- -”. I dag har definitionen av rasism dragits ut till att omspänna en hel ideologi, för att inte säga världsbild, hos de rättrogna.

Normalt folk undrar till exempel vad för tokigt som försegår på Konstfack i Stockholm där en grupp studenter rör upp himmel och jord över att ett rum har fått namnet Vita havet. Men det är inga sentiment som stannar inom överhettade konstnärsmiljöer, de finns väl företrädda i politiken. Allt möjligt och omöjligt som kan kopplas till ett påstått närvarande kolonialt arv är rasism, medveten eller omedveten. Begrepp som ”rasifiering” och ”vita rum” är vedertagna termer inom själva public service.

”Ett samhälle som förbjuder alla uppfattningar som inte doftar liljekonvalj är inte fritt, och kommer på sikt åka på en dyrköpt läxa.”

Självklart kommer lagstiftaren att försöka rita upp tydliga linjer, och kanske till och med nå rätt långt. Men hur länge kommer linjerna hålla? Det kommer naturligtvis bara bli en tidsfråga innan aktivister börjar kalla lagen för ”tandlös” och ”otillräcklig” och journalister ställa politiker till svars för deras förmodade flathet. Och de partier som vill visa sig dådkraftiga kommer vilja utreda en skärpning. Och så rullar det hela vidare – mot någon helt annan plats än där yttrande- och föreningsfriheten mår bra.

Sedan är det faktiskt också så att ett fritt land måste kunna tåla att rasistiska åsikter luftas. Ett samhälle som förbjuder alla uppfattningar som inte doftar liljekonvalj är inte fritt, och kommer på sikt åka på en dyrköpt läxa.

Att Moderaterna och Kristdemokraterna vill sätta sina signum på detta är beklämmande. De borde vara yttrandefrihetens starkaste försvarare. De behöver ta ett steg tillbaka och tänka efter. Och ändra sig.