”Regeringen styr riket”
Sverige har valt en säregen väg i förhållande till andra nationer när det kommer till att hantera pandemin. Detta har gjort att förhållandevis många dött i sviterna av covid-19. Särskilt jämfört med våra nordiska grannländer. I Europa finns en handfull länder som har haft liknande, och högre, överdödlighet som Sverige. Dessa länder har samtliga haft perioder av hård nedstängning av samhället för att begränsa smittan. Det är alltså inte främst det som gjort skillnad.
Istället får man vända blicken mot hur smittan hanterats inom äldrevården. Det är där skillnaden mellan Sverige och de nordiska grannländerna finns svart på vitt. Kommissionen vågar redan ut meddela att ambitionen om att skydda de äldre har misslyckats.
Det som oroar är att kommissionens första delrapport presenteras tillsammans med ansvarig minister Lena Hallengren, en av de personer som kommissionen har att granska. Föga förvånande var att Hallengren tog initiativet vid pressträffen och lät meddela att regeringen redan har för avsikt att åtgärda de strukturella problem i äldrevården som anses ha bidragit till att så många mist livet.
Det var inte oväntat att kommissionen skulle kritisera ansamlade brister i äldrevården. Den oväntade kritiken riktades specifikt mot regeringens hantering av krisen i våras. Det var ett ämne som ministern gjorde allt för att undvika. Till slut, långt in i den efterföljande frågestunden, kunde dock kommissionsordförande Mats Melin påtala att de strukturella brister som präglar svensk äldreomsorg återfinns hos många jämförbara länder.
Det verkar finnas delvis gemensamma kulturella drag som gör att äldres villkor engagerar så lite. Ungdomskult och framåtfokus är något som inte bara präglar Sverige, men som vi excellerar i. Men det faktum att även andra länder har strukturproblem i sin äldreomsorg innebär att brännpunkten återigen, och trots ministerns hårt drivna längtan efter att få lämna misslyckanden bakom sig, hamnar på regeringens insats i våras.
Juristers vana trogen ville kommissionsordförande Melin inte uttala sig för skarpt om något. Även ämnet för denna första delrapport skulle fördjupas med egna forskningsinitiativ framöver. Men en sak kunde han slå fast: det finns ”ett starkt samband mellan smittspridning i samhället och dödlighet på äldreboende”. Ett påstående som förankrades med internationell statistik. De länder som haft stor smittspridning i samhället har också haft hög andel döda inom äldrevården.
Ambitionen om att skydda de äldre har misslyckats och mycket tyder på att den ambitionen från början gått på kollisionskurs med ambitionen att hålla samhället och ekonomin igång, eftersom testningen inte i tid inriktades för att skydda de äldre. Med tidig och effektiv testning av äldre och personal inom omsorgen hade tanken om att inte stänga ned för hårt kunnat fungera. Det är här som regeringen brustit i sitt ansvar.
Ministerns angelägenhet om att gå vidare och hålla händerna sysselsatta med reformarbete handlar nog inte bara om att försöka undfly ansvarsfrågan. Oförmågan att stanna upp och reflektera över sin del i skeendet är ett uttryck för samma kultur som under många år låtit äldrefrågorna bero.
