Reglera svängdörrarna!

Bilden av toppolitiker som skolade i ungdomsförbund, högutbildade och utan erfarenhet från den vanliga arbetsmarknaden har återigen målats i svenska medier. Folkrörelsedemokratin i förening med en långtgående professionalisering av den offentliga maktutövningen utgör två viktiga komponenter för att förstå hur det som kommit att kallas den politiska klassen vuxit fram. Men bilden av den slutna politikervärlden har också bidragit till att frågor som rör övergångar mellan politik och näringsliv sällan diskuterats, trots att sådana kommit att utgöra ett normaltillstånd. Föreställningen om att Sverige är helt fritt från korruption spelar helt klart också in, trots att den under senare år fått så många törnar framför allt när det gäller folkstyrets lokala dimension. I ett stort antal europeiska stater finns restriktioner för politiker eller central statstjänstemän som byter sida till den privata sektorn. Inte i Sverige. Nu har inte exempel saknats där personer med näringslivsbakgrund fått tunga politiska uppdrag, eller där politiker och tjänstemän vandrat vidare till näringslivet för att syssla med samma frågor som tidigare. Med sig tar de information och specifik kunskap som inhämtats i det allmännas tjänst. Och det är där problematiken främst ligger. Något politiskt intresse för att driva frågan verkar dock inte finnas.

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi föreslår nu dock att en möjlighet till karantänsregler för statsråd och vissa statstjänstemän bör införas. En minister som avgått ska inte - inom ett år - tillåtas arbeta i näringslivet med liknande sysslor.

Forskaren Jesper Strömbäck har konstaterat att betydelsen av sidbytarnas kontaktkännedom överdrivs. Men det handlar om att - som riksrevisor Jan Landahl påpekat - inte bara om hur något faktiskt är utan om hur det uppfattas. "Blotta misstanken" om intressekonflikter är illa nog.

Det politiska systemet får inte medborgarnas förtroende om makthavare inte håller isär roller. Landets högsta officerare kan inte omgående ta tjänst i försvarsindustrin. En jordbruksminister kan inte gå till LRF.

På det hela taget vitaliseras politiken om personer med olika erfarenheter deltar. Men det är öppenhet och regler som efterlyses. Världen har förändrats sedan det rådde vattentäta skott mellan näringsliv å ena sidan och politik och offentlig förvaltning å andra sidan. I en tid där klassiska ämbetsmannaideal också utmanas och när yrkesidentiteter ter sig svagare blir också behovet av regelverk än större.