Annons

Reservaten tjänar barkborren

Det är svårt att bli kvitt granbarkborren, och ännu svårare när naturreservaten skyddar dem.
Ledare • Publicerad 7 december 2022
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Här saknas innehåll

När Sveriges Lantbruksuniversitet nu presenterat årets inventering framträder ett tydligt mönster: de formellt skyddade skogspartierna fungerar som skydd åt granbarkborrarna. Inför vintern försöker man avverka de granbestånd som angripits. Det så man bit för bit kan minska angreppen, övervintrade skalbaggar är mycket svåra att upptäcka och ger sig på friska träd inför den nya växtsäsongen.

Detta året har man lyckats avverka cirka sjuttio procent av de angripna bestånden. Det är i linje med tidigare års resultat, men av de skogar som står kvar efter årets avverkningar är skillnaden stor. Under inventeringen utgjordes fyra och en halv procent av marken av formellt skyddad skog. Av dessa partier var elva procent angripna av granbarkborre. Motsvarande siffra för den icke-skyddade skogen var fem procent. Förra året fanns ingen skillnad, man hade lika mycket angripen skog kvar inför vintern inom och utanför den formellt skyddade skogen.

Annons

Det är kanske inte så konstigt att skogsbrukare har lättare att få bort angripen skog i områden som de hoppas skall ge dem inkomst. De ekonomiska incitamenten är en delförklaring till varför man är bättre på att rensa bort skadade träd. Men kritiken mot dåligt skötta naturreservat som riskerar att sprida angrepp är inte ny. Det finns mer än ett exempel på skyddade områden som skyddats för att bevara en viss biotop men som sedan lämnats utan mänsklig hand och därmed förlorat just de värden som skulle bevaras från början. SLU:s inventering pekar också mot att den skyddade skogen nu till våren lär bli en spridare av granbarkborre.

Granbarkborrens skador minskar i Kronoberg, men i skyddad skog verkar den hittat ett fäste.
Granbarkborrens skador minskar i Kronoberg, men i skyddad skog verkar den hittat ett fäste.Foto: Jessica Gow/TT

Det skall sägas att en av poängerna med vissa naturreservat är att öka mängden död ved just för att gynna olika arter av insekter och fåglar som lever på småkryp. Men de senaste årens explosion av granbarkborre har ju knappast gjort död ved i skogen till en bristvara.

En ljusare nyhet är att Kronoberg presterar bättre än tidigare. Andelen angrepp minskar kraftigt jämfört med de två tidigare åren. Nu är det Kalmar som är värst drabbat i Götaland. Örebro och Sörmlands län har den mest intensiva spridningen i år. Kanske har detta med Kronobergs skogsbrukskultur att göra där små gårdar sköts av många olika engagerade ägare. Regelbunden tillsyn och tidiga insatser är avgörande för att kunna få bukt på skadorna.

SLU siar förstås också om framtiden. Den varma sommaren 2018 var det som gav granbarkborren fotfäste och satte igång skador som volymmässigt beräknas till en halv stormen Gudrun. Man ser det som sannolikt att vi får fler torra och varma somrar där granar har svårt att stå emot angrepp.

Det är inte konstigt att skogsägare försöker bärga det man kan genom att så snabbt som möjligt avverka skadad skog. Och att skyddad skog därmed blir kvar. Men om man skall bli av med granbarkborren så måste man ta hand om de partier som finns i formellt skyddad skog. Annars blir de reservat åt skadedjur som kan spridas därifrån.

Jacob SidenvallSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons