Runt SCB med ljus och lykta
Inte heller de nedbrutna siffrorna som visar att man tappar både till Centern, Moderaterna och Sverigedemokraterna. Här går det att gissa vad som står på, nämligen att man dras itu av migrationsfrågan. Kristdemokraterna har helt enkelt inte kunnat enas internt om en tydlig linje, och det har lett till ett missnöje i båda läger och följdriktiga sympatiförluster både till det mer liberala Centern och de mer restriktiva Moderaterna och Sverigedemokraterna. Partiet lever farligt, oavsett SCB:s mått av felmarginal.
De som istället bör lägga stor vikt vid den aspekten är Socialdemokraterna. De brukar generellt överskattas i SCB, varför deras förlustnotering på 28,3 procent är än mer olycksbådande än vad som i förstone synes. Lägger man till det deras tendens att tappa under själva valrörelsen är det ett rent skräckscenario som framträder för Stefan Löfvens del.
Sverigedemokraterna har förstås anledning att jubla med sina 18,5 procent. Men kanske inte riktigt så högt som man kan tro. Partiet dras sedan gammalt med en skamfaktor som rimligen drar ned deras reella resultat i opinionsmätningarna. Folk är ovilliga att flagga med sin sympati för Sverigedemokraterna och följden av det är att man kan anta att deras stöd generellt är högre än vad instituten fångar upp.
Men, och det är ett eventuellt nytt fenomen som de Sverigedemokratiska strategerna i allt högre utsträckning nog får räkna med; det stigmat håller sannolikt på att släppa. Sverigedemokraterna har legat högt i alla mätningar hela våren. Det är utan tvivel Sveriges åtminstone tredje största parti. Därmed har det blivit psykologiskt lättare för dess sympatisörer att öppet ange detta som sitt partival. I vilken utsträckning kan egentligen Jimmie Åkesson fantisera om ”dolda” procentsatser som kommer flyga upp i staplarna på valnatten? I allt mindre utsträckning allteftersom partiets framgångar fortsätter.
På det hela stora taget kan SCB:s mätning, den sista före valet, dock inte sägas innehålla några egentliga nyheter. I huvudsak bekräftas den bild som framträtt under våren. Den överraskning som eventuellt väntar ligger fördold dels i den mycket stora gruppen osäkra väljare, dels i det nästan femtioprocentiga bortfallet i SCB:s material. Vi har alltså att göra med en relativt liten grupp svarande även om de är många i absoluta tal.
Det är i alla fall en tröst för de partier som blivit illa tilltygade i statistiken. De har några månader på sig att ge sig in med ljus och lykta i dessa okända marker bortom opinionsinstitutens räckvidd.
