Annons

Skräpiga argument

Håll Sverige rent vill att vi skall sluta med engångsmuggar men visar inte varför.
Ledare • Publicerad 12 augusti 2019
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Det finns många anledningar att uppmuntra till mer medveten konsumtion. Ett av människans ok är att kunskap bör leda till handling. För någon vecka sedan argumenterade VD:n för stiftelsen Håll Sverige Rent, Johanna Ragnartz, bland annat i Smålandsposten, för att vi bör minska användningen av engångsmuggar. Det är väl en rimlig sak att ta strid för, men den underbyggs inte på ett vettigt sätt:

Foto: CHRISTINE OLSSON / TT

”Nästan var femte svensk köper mat, dryck eller snacks på språng dagligen eller flera gånger i veckan. Sex av tio uppger att de slänger sin förbrukade förpackning i närmaste papperskorg.”

Annons

Det låter troligt, men visar inte att resterade fyra gör engångsartiklar till plastskräp i naturen. Stiftelsen har också räknat ut att vi årligen använder mellan femtio och hundra engångsmuggar per person. Det känns inte heller som en överraskande siffra. Säkert finns det många som kan tänka till och inse att de använder fler än vad som är nödvändigt. Men Ragnartz lyckas inte knyta vår användning av engångsmuggar till nedskräpningen. Även när hon zoomar ut förblir kättingens länkar separerade:

”I dag tillverkas mer än 400 miljoner ton plast per år världen över. Inom EU består 80–85 procent av skräpet i havet av plast.”

Hur stor del av plastprodukterna som hamnar i EU:s hav anges inte. Den svenska västkusten tillhör ändå Europas mest nedskräpade kuststräckor. Det beror dock mer på havsströmmar än på att svenskar slänger skräp i naturen. Oavsett är det förstås upp till oss att ta hand om oredan.

Poängen är att havsföroreningar är ett globalt problem som måste hanteras på global nivå. För två år sedan räknade forskare på var plasten i haven kommer ifrån. Deras resultat tydde på att tio floder i Asien står för upp emot nittio procent av plasterna som hamnar i havet via floder. Om man kunde minska dessa floders föroreningar med femtio procent så skulle det minska de totala plastutsläppen i haven med trettiosju procent. Det vore något. Till EU:s föroreningar bidrar sannolikt Nilen som, jämte Nigerfloden, är de enda floderna utanför Asien på topplistan över förorenare.

Svenskars ansträngningar för att minska klimatpåverkan är inte förgäves, det skulle vara dumt att sprida sådan hopplöshet. Dock är det viktigt att saker sätts i perspektiv. Håll Sverige Rent drivs av myndigheter och offentligt finansierade organisationer som har gemensamma intressen av att minska nedskräpning. Informationskampanjen är till för att påverka medborgarna och borde därför redovisa korrekta samband för att behålla trovärdigheten.

Jacob SidenvallSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons