Sommestad utanför anständighetens gränser

Det är i varje fall inte barnets bästa som sätts i centrum, om man säger så.

Att socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlin omgetts av rykten om sexuella trakasserier är ingen nyhet. Han själv har tagit avstånd från uppgifterna. Den tidigare S-ledaren Mona Sahlin var informerad och gruppledaren Sven-Erik Österberg inkopplad. Men händelsen fick inget rättsligt efterspel.

Det enda vi vet är att en tidigare medarbetare på något sätt känt sig kränkt och fått nya arbetsuppgifter.

Ahlin förklarade själv i Expressen i november 2010: ”jag kan inte och vill inte berätta vad det handlar om, med omtanke av henne och hennes familj. Samtidigt förstår jag att folk tror att det är "ingen rök utan eld". Men ingenting av detta stämmer, det är inte ens i närheten. Det här är ryktesspridningar.”

I ett rättssamhälle är man oskyldig till motsatsen bevisats och inte tvärtom skyldig till motsatsen bevisats. Ändå är det i den senare kategorin Urban Ahlin placerats av medier och debattörer. Och nu använder S-kvinnornas ordförande Lena Sommestad dessa lösa anklagelser som argument för att hindra honom att bli sekreterare för riksdagsgruppen och med det även biträdande partisekreterare med rätt att närvara vid det verkställande utskottets sammanträden. Ahlin är alltså på väg in i partiets innersta krets.

Statsvetaren Ulf Bjereld anser att S-kvinnornas kritik urholkar Ahlins auktoritet. Helt klart är att det påverkar honom negativt. Men blickarna bör inte främst riktas mot Ahlin utan mot Lena Sommestad. Ändå sedan det stod klart att hon inte var aktuell som efterträdare till Mona Sahlin som partiledare har hon ägnat stor möda åt att kritisera sitt eget parti. Ahlin har nog mindre med saken att göra än chansen att sätta käppar i hjulet för Håkan Juholt, i färd med att bilda sitt eget lag.

Varken SSU, som sa nej till Ahlin för att han är vit och man, eller ett politiskt perifert förbund som S-kvinnorna, ska bestämma vilka poster som ska besättas i partiet. Uppslutningen kring Ahlin var också stark när han utsågs på tisdagseftermiddagens S-riksdagsgrupp.

I ljuset av det framstår Lena Sommestad som en av alla bittra strafflystna föräldrar som offrar sin anständighet i kampen för vårdnaden.