Sorg över Småland
I det mindre samhället blir nästintill alla direkt drabbade av ondskan. Offren är inte några som man läser om, utan anhöriga, vänner eller bekantas bekanta. Alla har en relation till platserna eller till medmänniskorna som utförde hjältedåd när de tog hand om sju knivhuggna offer. Säkert finns också Vetlandabor som har en relation med gärningsmannen. Som kanske arbetat med att hjälpa asylsökande. De känner i dag besvikelse och djup smärta.
Ett terrordåd som på Drottninggatan i Stockholm drabbar naturligtvis fler och får större uppmärksamhet när det inträffade en fredagseftermiddag mitt i huvudstadens centrum. En attack som denna i Vetlanda får en annan symbolik. I storstaden finns alltid en viss oro för brott och oro. Där tryggheten upplevs som störst blir chocken också som störst när det värsta inträffar.
Vetlanda är småsamhället som förknippas med gemenskapsvärden och trygghet. Symptomatiskt nog samlades också kommunens krisgrupp i en missionskyrka snabbt efter dådet. Så kan lokal krishantering fungera som bäst.
Attacken bör vidare studeras av polisen. De regionala insatsstyrkorna är en ny välbehövlig resurs. I skolskjutningar, attacker av detta slag eller annat pågående dödligt våld är det dock vanliga ingripandepoliser som först har att hantera beväpnade gärningsmän utan hjälp av rutinerade insatsstyrkor. De nya hoten och våldet ställer således krav på polisen över hela landet. I sammanhanget får det inte glömmas bort att tung organiserad brottslighet också finns utanför storstadsmetropolerna.
Frågan om brottet ska klassificeras som terror eller inte har ägnats mycket utrymme. Skolattacken i Trollhättan 2015 rubricerades exempelvis inte som terrordåd vilket väckte kritik med hänsyn till det uppenbara rasistiska motivet.
Rekvisiten – de rättsliga villkoren – för att ett brott ska kallas för ”terror” är emellertid mycket höga vilket sällan framkommer när polisers och åklagares anklagas för att förminska rasistiska motiv.
”Frågan om brottet ska klassificeras som terror eller inte har ägnats mycket utrymme.”
Brottet ska exempelvis injaga allvarlig fruktan samtidigt som det ska syfta att samhället vidtar vissa åtgärder eller att det syftar till att destabilisera samhället. Det räcker således inte att ett brott är politiskt eller religiöst motiverat för att det ska bedömas som terror av åklagaren som agerar förundersökningsledare.
Straffvärdet för mordförsök i flera fall är för övrigt också mycket högt, oavsett om det bedöms som terror eller inte.
Uppenbarligen fanns det initialt anledning att utreda brotten utifrån ett terrormotiv. Vid lunchtid på torsdagen meddelades dock att rubriceringen är försök till mord.
En annan aspekt är att tidigare terrorrelaterade knivdåd runt om i Europa kan inspirera ensamagerande gärningsmän till vansinnesdåd, politiskt motiverade eller ej.
Vem och varför är de naturliga frågorna att ställa nu. För vissa är svaren tyvärr redan givna. De pekar på att den misstänkte anhållne unge mannen är från Afghanistan och saknar svenskt medborgarskap. Men en gammal regel säger att uttalanden ska vara sanna, nödvändiga och göras av kärlek till medmänniskan. Många offentliga spekulationer görs emellertid av andra syften.
