Städerskan lyfte på mattan
Märkligheterna kring städerskan som greps utanför statsministerns bostad blir fler och fler. Senaste budet är att hon, kvinnan från Nicaragua som var eftersökt av polisen, aldrig var inne i huset. En del av dessa märkligheterna kommer aldrig att redas ut eftersom det skulle kräva att någon detalj om skyddet av statsminister Magdalena Andersson avslöjas.
Allvaret består i att Magdalena Andersson och de myndigheter som skall skydda henne inte haft kontroll över situationen. Man har inte vetat vad det är för personer som har tillträde till statsministerns bostad. Det har helt enkelt varit extremt lätt för den som vill att plantera avlyssning eller mer aggressiva hot mot en av den svenska statens viktigaste funktionärer.
Det är inte längre gulligt att Sverige är så svagt när det kommer till att skydda demokratin och dess aktörer. Internationellt sett är Sverige ett mycket välbärgat och framgångsrikt land, det finns många som gärna skulle ta den positionen från oss. Antingen genom industrispionage eller genom att störa vår demokrati. Den bristande insikten om detta är också ett tecken på att detta är en ganska ny roll för nationen.
En av våra stora säkerhetsrisker är den som tornar upp sig bakom denna enskilda städerska: skuggsamhället. Magdalena Andersson själv har gjort en stor sak av att alla som renoverar eller anlitar hushållsnära tjänster har ett personligt ansvar för att se till så att pengar inte hamnar i den grå eller svarta ekonomin. Sverige har ett stort skuggsamhälle. Det är inte svårt att som företag bygga upp en eller två fasader som ser bra ut för att sedan låta illegal arbetskraft stå för utförandet (och tillträdet till beställarens hem).
Skuggsamhället gör det också extremt lätt att gömma sig i vårt annars så genomlysta land. Falska identiteter och köpta bostadsadresser används många olika personer. Alltifrån människor som söker lyckan i ett nytt och mindre förtryckande land till organiserade brottslingar som lever på att hålla andra i rädsla eller faktiskt slaveri. Men man måste också inse att denna miljö är som gjord för operatörer från främmande makt. Spioner har historiskt trivts i Sverige som ofta stått vid sidan om stora konflikter och som prioriterat öppenhet framför säkerhet.
Det tar tid att montera ned skuggsamhället, men det måste göras. Annars ställs småföretagare med goda avsikter mot konkurrenter de inte kan besegra. Annars bryts samhällsandan ned när man aldrig kan veta vem som egentligen bor i grannlägenheten eller vem som äger bilen som står felparkerad. Skuggsamhället måste också bort för att det gör att fiender kan gömma sig mitt ibland oss. Och uppenbarligen når man ända till statsministerns privata rum om man tagit sig in i denna gråzon.
Det kommer inte alltid se bra ut. Många utsatta människor kommer att få sina identiteter och motiv ifrågasatta. När Alliansregeringen försökte 2013 i form av REVA-projektet blev protesterna stora och framför allt uppmärksammade. Väldigt mycket har hänt sedan dess men nästan inget för att hindra utvecklingen. Låt oss hoppas att statsministern tar sitt personliga ansvar, hon kan göra betydligt mer än de flesta av oss.
