Annons

Ställ militärpolisen till förfogande

Upprördheten kom som man kunde förvänta sig. Att SOM-institutets undersökning visar att sjuttioåtta procent vill sätta in militär mot grov brottslighet säger något om läget i Sverige. Vissa som svarar ja på den frågan tänker sig nog att sätta hårt mot hårt innebär att ha större vapen än gängen. Att det varken är en rättssäker eller framkomlig väg framåt inser nog de flesta. Men det finns även ett annat perspektiv på frågan.
Ledare • Publicerad 9 juni 2021
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Militären i stort kan inte lösa uppgifter som den inte är utbildad för. Däremot finns militärpolisen som utöver att utreda brottslighet inom försvaret också har utbildning för att verka som poliser i specifika roller. Sådant som att göra fordonskontroller och försvara militära fastigheter. De kan arrestera människor men deras befogenheter utanför det militära är begränsade.

Polis och militärpolis sida vid sida, under en övning 2019.
Polis och militärpolis sida vid sida, under en övning 2019.Foto: Johan Nilsson/TT

Likt den beredskapspolis som lades ned 2012 kan de ges extra medel och befogenheter för att bistå polisen vid insatser. Det rimliga är att det kopplas till det Polismyndigheten klassar som särskilda händelser.

Annons

Det kan vara kravaller, stängningar av gränsen som under pandemin, eller insatser som förra årets operation Rimfrost. Vad som varit tydligt är att polisen inte haft personal nog för att fullt ut kunna hantera uppgifterna. Helgens mord på torget i Hjällbo var mitt under ett sådant polispådrag.

Polisen behöver fokusera på utredande och förebyggande verksamhet. Det kan dock inte fungera om utbildade poliser och utredare får en vardag präglad av otrygghet vid konfrontationer med beväpnade gängkriminella. Denna situation förvärras av att kriser tar fokus från reguljärt utredningsarbete. Handläggare och utredare snabbutbildas och skickas för att bistå insatspolisen.

Potentiellt skulle hjälp från militärpolisen kunna stävja den utmärgling av utredningsarbetet som pågår. Inte för att ta över utredningar, utan för att bistå vid händelse av polisbrist vid sådant som kravaller, gränsstängning eller operationer där en stor mängd bilar skall kontrolleras.

”Försvarsberedningen har lyft fram behovet av att ge polisen tillgång till en förstärkningsresurs. Att polisens interna möjlighet att dirigera extra personal är otillräcklig finns det allt för många exempel på.”

Frågan tangerar återupprättandet av ett civilt försvar. Det handlar inte enbart av lagerhållning i händelse av kris, utan även en beredskap inför samhällsstörande kriser.

Försvarsberedningen har lyft fram behovet av att ge polisen tillgång till en förstärkningsresurs. Att polisens interna möjlighet att dirigera extra personal är otillräcklig finns det allt för många exempel på.

Att den uppgiften ges till militärpolisen och sätts under polisbefäl då det behövs är inte så otänkbart som vissa vill få det att framstå. Många länder i Europa med längre erfarenhet än Sverige av att hantera organiserad kriminalitet och stora kriser har löst polisbristen på det viset.

Som en del av ett växande försvar behöver även militärpolisen ges mer resurser. Den är idag inte sysslolös, snarare tvärtom. Men då både försvarsförmågan och polisen på kort tid behöver växa kan möjligtvis militärpolisen axla ett bredare ansvar i gråzonen där i mellan.

Om polisen både skall verka förebyggande, utredande och ansvara för särskilda operationer behöver de all hjälp de kan få. Det gäller alla relevanta myndigheter och då kan man inte heller utesluta försvaret.

Pontus WesterholmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons