Svårt med EU:s busröstare
Socialdemokraterna parkerar med sina knappa tjugofem procent på samma ställe som förra valet. Men i övrigt märks förändringar. Framför allt Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna når ett synbart bättre resultat nu än för fyra år sedan. Men Feministiskt initiativ får en dryg procent, vilket är tydligt mindre än Piratpartiets knappa två. Och Piratpartiet åkte alltså ut förra valet. Miljöpartiet gör väsentligt sämre ifrån sig än förra gången.
Men, allt detta måste tas med en nypa salt. Inte minst gör det låga valdeltagandet att den statistiska osäkerheten om vad som blir utfallet ökar.
Novus VD Torbjörn Sjöström förutsätter att det är det stora glappet mellan EU-nivån och den svenska vardagen som trycker ned valdeltagandet. Det är den oklara kopplingen som är problemet, menar han. Det är nog riktigt. Men det finns sannolikt också en annan bidragande orsak, som svenska statsvetare normalt har svårare att få riktigt grepp om.
EU-valet anses inte ”betyda” lika mycket som riksdagsvalet eftersom avståndet mellan röstsedel och förändrad verklighet, orsak och verkan, är ännu större. Det får effekten att många stannar hemma, men också att många tar tillfället att så att säga busrösta. Man unnar sig lyxen att känslorösta eller proteströsta på ett annat sätt. Rösten blir en signal i sig snarare än ett uttryck för viljan att EU skall gå åt ena eller andra hållet. Piratpartiet och Junilistan är exempel på partier som bara kan nå parlamentarisk framgång i samband med ett EU-val.
Vill man hårdra det kan man kanske säga att många väljare ser EU-valet som ett slags ventil där de kan proteströsta utan att det ”drabbar” någon – förutom det svenska politiska etablissemang de vill knäppa på näsan.
Ett lågt valdeltagande i kombination med denna öppning för politiskt frifräseri bäddar för överraskningar som varken kan jämföras med riksdagsval eller med tidigare EU-val. Det blir till och med svårt att dra slutsatser utifrån mätningar av den typ Novus gör. En mer lättjefull eller bohemisk inställning till valet tar sig förmodligen också uttryck i hur man svarar på institutens frågor.
Enligt Novus är bara fyrtiosex procent absolut säkra på att de kommer att rösta. Det är oerhört lågt för svenska förhållanden. Kanske kommer den siffran att höjas i takt med att valkampanjen intensifieras och teveduellerna kommer igång. Men det vet man inte. Det enda man kan vara någorlunda förvissad om är att slutresultatet nog inte speglas i de nu rullande opinionsmätningarna.
