Sverige för kärnkraft
Mandatfördelningen i riksdagen och platserna i utskotten ser inte helt likadan ut. I vissa utskott har utjämningsplatser hamnat på olika sidor om den traditionella blockgränsen. Det har sällan fått något större inflytande över politikens riktning. I dagens läge där regeringen är beroende av Vänsterpartiet, Centerpartiet och Liberalerna för att få stöd för sin politik är situationen en annan.
Moderaterna har redan kunnat samla partier till en opposition som drivit igenom reformer i riksdagen. Det har handlat om extra utbetalningar till kommunerna och inriktningen på en utredning om arbetskraftsinvandring. Men dessa omvälvningar har ännu inte märkts av utåt. I och med EU-nämndens beslut under fredagen kommer regeringen att tvingas föra fram till EU:s miljöministrar att Sverige ser kärnkraften som en del av framtidens energiförsörjning.
Det är en linje som förstås retar en miljöpartistisk minister. Klimatminister Isabella Lövin säger till och med att det är odemokratiskt. Det är att hårdra det hela. Med en minoritetsregering är frågan om representativitet inte så tydlig som de flesta skulle önska.
Det är alltså Liberalerna, som annars är en del av regeringsunderlaget, som utnyttjat den avvikande balansen i EU-nämnden till att tvinga Lövin (MP) att inför europeiska kolleger försvara kärnkraften. Tidigare i vintras avgjordes en för svensk kärnkraft viktig omröstning i riksdagen till regeringspartiernas fördel. Med en rösts marginal beslutades att processerna med att stänga ned reaktorerna Ringhals ett och två skall fortsätta. Det är ett beslut som får stora och långtgående konsekvenser. Kanske tycker Klimat- och miljöminister Lövin att även det beslutet var odemokratiskt?
Visst lär det bli genant för henne att berätta för sina ministerkolleger att Sverige tror på kärnkraften. Men det är knappast en svår situation att förklara. Problemet är att miljöministern inte kan vara säker på att hon faktiskt är den som företräder folkviljan.
I november förra året genomfördes den senaste av en lång rad opinionsundersökningar om svenska folkets inställning till kärnkraften. Den visade att stödet aldrig tidigare varit så stort som det är nu. En tredjedel vill fortsätta använda kärnkraften men inte bygga nya reaktorer. Ytterligare fyrtiotre procent vill dessutom se att nya reaktorer byggs vid behov. Bara elva procent vill avveckla den. Ändå anser miljöministern att Liberalernas tilltag är odemokratiskt.
Grunden för det är förstås folkomröstningen om kärnkraften 1980. Och visst är man snabbt ute på gungfly om man börjar diskutera folkomröstningars giltighet. Samtidigt fanns inte ett ställningstagande för en utbyggd kärnkraft med som alternativ i detta fyrtio år gamla beslut.
