Ta tekniken ur träda
Växtförädling är grunden för modernt jordbruk och har bedrivits i laboratoriemiljö i över hundra års tid. Man korsar växtarter för att få fram egenskaper efter behov. Växter med inbyggt motstånd mot sjukdomar eller ökat näringsinnehåll har varit avgörande för att världens snabbt växande befolkning skall få mat på bordet.
I en ny rapport som publicerats av EU-kommissionen lyfts det fram hur forskningsläget förändrats och allmänhetens motstånd mot grödorna har minskat. EU:s lagstiftning har påverkat forskningen om nya gentekniker i Europa negativt och gjort att man tappat i konkurrenskraft mot andra delar av världen som tillåter kommersiell användning av tekniken.
Trots den svåra situationen som europeisk genforskning besatts i är det inom EU, närmare bestämt vid Umeå universitet, som det största genombrottet på senare tid har gjorts. Crispr/Cas-9, vanligen kallad gensaxen, är en metod där delar av växters DNA kan plockas bort för att påverka hur den utvecklas. Att det inte tillförs DNA från andra organismer har gjort det lättare att acceptera det i etisk prövning. Men i Europa fortsätter den kommersiella appliceringen begränsas.
Konventionellt jordbruk har förändrat ekosystem världen över men det har ytterst lite med växternas egenskaper att göra. Det är snarare utbredningen och storleken av jordbruket som har en påverkan. Då är en mer effektiv användning av mark eller minskat behov av gödnings och bekämpningsmedel av större betydelse än att begränsa jordbruket till mindre effektiva odlingsmetoder.
”I slutet av maj träffas ländernas jordbruksministrar för att diskutera hur man skall hantera frågan. Sveriges landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) behöver då trycka på att ny lagstiftning har väntat länge nog.”
Kungliga skogs- och lantbruksakademin höll i tisdags ett direktsänt seminarium om vad Kommissionens rapport kan innebära. Slutsatsen var som mycket annat när det kommer till EU att osäkerhet fortsatt är hög om var man landar och att någon reell förändring av lagen ligger långt fram i tiden. Enklast vore att införa ett undantag för gensaxen, men frågan kan lätt växa och då lär det ta många år innan den gamla lagen uppdateras.
Erik Bergkvist, socialdemokratisk europaparlamentariker, lyfter fram att det här är en fråga som Kommissionen lätt kunde fortsätta vara passiv i om det inte var för att medlemsländerna pressat på för ny lagstiftning. I slutet av maj träffas ländernas jordbruksministrar för att diskutera hur man skall hantera frågan. Sveriges landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) behöver då trycka på att ny lagstiftning har väntat länge nog.
I nuläget är det viktigt att ta igen de år av utveckling som Europa förlorat genom Kommissionens ängslighet i frågan. På sikt behöver lagstiftningen uppdateras till en mer saklig reglering än den som skrevs på nittiotalet och kännetecknades av ett onyanserat fördömande.
Jordbruket är nyckeln till en mer hållbar framtid. I det arbetet behöver växtförädling ges sin rättmätiga plats i verktygslådan.
