Tungt bostadsbeslut för Lessebo
Kommunen drogs med i de goda åren.
Det handlar om ett ansvar som försvinner. Kommunala bostadsbolag skall drivas marknadsmässigt, därför har de ofta lika stort eller större underhållsbehov som kommersiella aktörer på samma ort. Det är hyresintäkterna som skall avgöra vad man kan göra i bolaget.
Lessebohus har satsat på nybyggnationer och står därför nu med både skulder och eftersatta bostadshus när man går mot försäljning. Det är tråkigt att beslutet kommer nu, men det är också det ”dåliga tider” innebär: att personer och andra aktörer tvingas fatta beslut som man kan se inte är optimala.
Under ett antal år, i spåren av migrationskrisen, ökade befolkningen snabbt och kraftigt. Även mindre orter som vant sig vid minst tre decenniers utflyttning fick på kort tid nya invånare. I början betalades deras uppehälle dessutom av statliga medel och belastade därmed inte kommunerna. Sedan tog statens ansvar slut, pandemi och inflation tog vid som formande krafter. Plötsligt fanns många lediga kommunala lägenheter i Växjö, och finns det där kan man räkna med att det även står tomt på orterna utanför.
Men många hade fått upp ögonen för fastighetsbranschen. Villaägare renoverade eller byggde nytt för att kunna hyra ut. Man ville vara som de stora och synliga fastighetsmiljardärerna och man intresserade sig sällan för att räkna på riskerna. Vissa kommuner har gjort likadant. Behovet av nybyggda hyresrätter verkade ett tag vara omättligt, trots att analyserna visade att det egentligen var gamla avbetalda hyresrätter med låg hyra som efterfrågades av hyresgästerna. Ekvationen gick inte ihop, ändå byggdes det.
Det kan förstås vara skönt att inte ha stora medel uppbundna i kommunala bolag. Kommunala bostadsbolag blir dessutom ibland politiska konfliktfrågor där vissa menar att de boende beskattas dubbelt. Men det går inte att säga annat än att detta försvagar Lessebos kommun. Det kan ta tid att hitta en köpare som har samma långsiktiga mål som en kommun. Och köpare i nästa led kan kommunen inte kontrollera.
Men det kan också bli en nytändning. Den grundläggande strukturen på bruksorter som Lessebo ändras inte. Vill man få in nya pengar och människor måste man konkurrera med låga priser och stora tillgängliga ytor, bra internetuppkoppling är också avgörande. Det går på tvärs med kommuners åtaganden, att likvärdig service skall kunna ges från vaggan till graven i hela riket. Men Sverige är ett av världens glesaste länder, och Kronoberg har samma befolkningstäthet som riket. Det är svårt att stå emot urbanisering.
Det är lätt att säga att Lessebo borde ha tagit vara på det man hade istället för att bygga nytt. Men det samma kan sägas om Växjö. Skillnaden är att Växjö nog har ekonomi nog för att svälja att lägenheter står tomma. Och för att få gamla avbetalda hyresrätter med rätt hyra, måste man ju bygga nytt. Men däremellan skall någon svälja en kännbar förlust. Och Lessebo klarade inte det.
