Vänner måste våga kritisera
ALLA VET DET, men näringslivets företrädare och organisationer har länge förnekat det. På onsdagen erkände dock Svenskt Näringslivs löneansvarige Jan-Peter Duker att de stora löneökningarna för vd:ar i börsbolag lär driva upp lönekraven från stora fackförbund. ”Jag kan naturligtvis inte utesluta att en sådan här löneenkät får effekter för avtalsrörelsen.
Så är det naturligtvis. Att tala om återhållsamhet och ansvarstagande i avtalsrörelsen efter att själv ha mottagit mångdubbelt större lönelyft i procent är givetvis omöjligt för den som vill bevara hedern och trovärdigheten.
MEN DE SENASTE årens bonusaffärer och uppmärksammade allt högre ersättningar är mer än ett problem bara för avtalsrörelsen. 1990-talets fallskärmsskandaler fick ödesdigra konsekvenser för näringslivet. Krav - helt berättigade och befogade - på ett förbättrat näringslivsklimat drunknade i rapporteringen om girighet.
Att kräva sänkta förmögenhetsskatter blev mer än ett pedagogiskt problem när genomarbetade ersättningssystem som oavsett resultat eller prestation betalades ut vittnade om en kultur som mer präglades av dödssyndens frosseri än dygden måttlighet.
När kristdemokraterna i går öppnade sitt riksting i Göteborg inramades det av partiledaren Göran Hägglunds stenhårda kritik mot svenska toppdirektörer. Nog har borgerligheten här i en rädsla att fokusera på ”fel” frågor många gånger tigit i debatten.
Att kritisera dubbelmoral och frosseri handlar dock inte om milimeterrättvisa eller socialism, utan om omsorg om ett starkt och fritt företagande och om hederlighet och ansvar.
Näringslivets bästa vänner måste också våga uppmärksamma missförhållanden. Vänner kritiserar.
Här har kristdemokraterna uppenbarligen funnit en egen profilfråga i valrörelsen, partiets näringspolitik blir en del av en helhet. Framgångsrikt företagande, tillväxt och välstånd hänger dessutom samman med hederlighet och tillit. Begrepp som etik och moral blir tydliggjorda och begripliga samtidigt som alliansens gemensamma näringspolitik förblir intakt. Så förenas enskild profilering med borgerligt samarbete.
Tveksamma är dock Hägglunds krav på ett kontrakt mellan regering och näringsliv. Kristdemokraterna tycks här vara påverkade av systerpartier till exempel i Tyskland och Latinamerika som har nära band till fackföreningsrörelsen. Där finns en stor tilltro till centrala avtal och korporativism som dock ter sig främmande för svenska förhållanden.
INTE HELLER KAN det vara rimligt att villkora arbetet för ett varmare näringslivsklimat med krav på till exempel sänkta ersättningar till styrelse och ledning. Det vore att bestraffa snickaren och lantbrukaren - ja hela företagsamheten - på grund av ett antal personers försyndelser. Civilkurage måste vara att förbättra deras vardag - oaktat någons girighet.
Martin Tunström
