Vänsterns extrema nationalister

I Dagens Nyheter artikelserie om högerextremismen intervjuas en av rörelsens starkaste profiler, Vávra Suk som tidigare varit engagerad inom Sverigedemokraterna och nu Nationaldemokraterna. Han är för statliga banker, vill minska möjligheterna att sälja mark och i övrigt begränsa kapitalismen.

Extrema vänsternationalister är därför ett mer rättvisande begrepp. Historiskt finns dock kopplingar till högern, vilket väl till dels förklarar epitetet.

Tänkandet kan knytas till den svenske statsvetaren och ledamoten av förstakammarhögern, Rudolf Kjellén. Han myntade begreppet Folkhemmet, som var en sammansmältning av socialism och nationalism – det vill säga nationalsocialism. I Sverige fick han ingen större framgång, vilket han däremot fick i Tyskland där nazisterna lät sig inspireras av hans idéer.

Folkhemmet fick i Sverige en helt annan betydelse genom Per Albin Hansson. I dag är det mest Sverigedemokraterna som använder sig av uttrycket. Om det är Kjelléns eller Hanssons folkhem som finns i tankarna får var en och dra sina slutsatser om.

Det mediala intresset kring så kallad högerextremism har naturligtvis sin botten i vaksamhet inför nazismen, som växte fram i ett demokratiskt sammanhang. Men den politiska extremismen finns över hela den politiska skalan. Den autonoma vänstern och djurrättsaktivismen är mindre populär att lyfta fram, trots att tusentals brott kan knytas till dessa grupper.

Vänsterns starka ställning inom kulturen och medieföretagen är en förklaring. Reportern Niklas Svensson skrev för några år sedan i Publicistklubbens årsbok apropå att Expressen stoppat reportage om vänsterextremismen: "min bild är att det hänger samman med att extremvänsterns tentakler under lång tid letat sig in på tidningsredaktionerna".

Det betyder inte att Dagens Nyheters initiativ är fel. Tvärtom. Nu får en bredare allmänhet veta att så kallade högerextremister inte har något emot att kalla sig socialister.