Vår nya överbibliotekarie
Många har säkert erfarenhet av slumpmässiga sökanden i bibliotekshyllor och fyndet av en bok utanför det egna intresseområdet, som förändrade perspektiven. Sådana läsupplevelser kan snart tillhöra en svunnen tid och en förlorad värld. Bibliotek i Malmö och Göteborg står nämligen i begrepp att låta artificiell intelligens (AI) avgöra innehållet i samlingarna utifrån läsarnas efterfrågan och fler bibliotek väntas följa efter (Sveriges Radio 7/1). Områdesbiblioteken kommer inte längre ha egna samlingar, utan det ska finnas en gemensam.
Här hotar en illavarslande omstöpning av vårt samhälle, för biblioteken är ett fundament i ett öppet och demokratiskt land. De utgör en landsomfattande bildningsinfrastruktur med ett djupt och glasklart uppdrag: att vara en levande källa till utbildning, kultur och information, främja läsning samt litteraturens ställning. Verksamheten styrs av professionella överväganden, där bibliotekarien är förmedlare av bibliotekets resurser. Samlingarna har till uppgift att spegla såväl den mångfacetterade samhälleliga bredden som individuella intressen.
Skälen till varför AI ska bli överbibliotekarie är oroväckande: Personalen räcker idag inte till för uppgiften. Då inställer sig frågan om vad det är för andra arbetsuppgifter som ökat eller tillkommit. Är de kopplade till kravet på att biblioteken mer och mer ska vara sociala mötesplatser? Hänger tidsbristen ihop med det omskrivna och ökande så kallade biblioteksstöket? Lösningen är i så fall inte att frånta bibliotekarier kärnuppgifterna.
AI är förvisso en teknik som kan fungera i bibliotekens värld. Svein Arne Brygfjeld, chef för AI-labbet vid Norges Nasjonalbibliotek har beskrivit hur ”Nancy”, en AI-tjänst, har klarat av att klassificera och katalogisera material. Men, som han konkluderar, inget går att utföra utan bibliotekariernas kompetens. Eller som Fredrik Heintz, AI-forskare vid Linköpings universitet, uttryckt det: I en mänsklig organisation är det ofta någon som vet svaret eller så kan man diskutera sig fram till det. AI-system kan svaret eller inte. Svart eller vitt, således. Långt ifrån människans gråskalor och färgpaletter.
”Skälen till varför AI ska bli överbibliotekarie är oroväckande:”
Och bibliotek kan sägas vara kronan i mänsklig verksamhet, med uppgift att främja personlig och kreativ utveckling, stärka medvetenheten om kulturarv, konst och vetenskapliga rön. Det uppdraget är inte förenligt med efterfrågestyrda algoritmbaserade samlingar. Bibliotek fungerar inte som Skatteverkets chattfunktion eller handels- och transportsektorn.
Om ingen efterfrågar Sapfo, Selma Lagerlöf eller William Shakespeare sorterar algoritmerna bort dem. Den gemensamma litterära bildningskanon riskerar att ytterligare lösas upp och minnen och avtryck att sjunka in i historiens glömska. Värna biblioteken, är rop som behöver skalla från kulturens och samhällets alla hörn i dessa tider.
