Våras det för humaniora?

I en synonymordbok kunde man under uppslagsordet ”humaniora”, nästan förvänta sig att finna begreppet ”kris”.

Ledare • Publicerad 12 januari 2012

Åtminstone sedan den i mitten av 1970-talet utgivna debattskriften Humaniora på undantag, har kris framstått som ett permanent tillstånd inom den humanistiska vetenskapsfamiljen. Det är signifikativt att Svante Nordin i sin historiska översikt Humaniora i Sverige, sätter ”kris” som rubrik över större delen av efterkrigstiden.

Det är ett svaghetstillstånd med många dimensioner vi talar om, som rör alltifrån grundläggande förhållanden som identitet och vetenskaplig legitimitet, till handfasta frågor om utbildningars ekonomi och studenters framtida arbetsmarknad.

Annons

Men kanske, kanske går det att, i humanioras utdragna hösttillstånd, skönja begynnelsen av en ny vår.

I flera tunga inspel till regeringen inför den forskningsproposition som väntas till hösten 2012, markerar avsändarna att human- och samhällsvetenskap är av stor vikt för att söka svar på vår tids stora utmaningar. Resonemanget rör till exempel hållbarhets-, freds- och fattigdomsfrågor.

Mera polemiskt och med en god portion formuleringsglädje, säger vetenskapshistorikerna Anders Ekström och Sverker Sörlin samma sak när de pekar på behovet av en ny forskningspolitik (DN 5/12). De efterlyser medel till forskning om människan som social och historisk varelse samt om hennes sammanhang –det vi dagligdags kallar human- och samhällsvetenskap.

Författarna polemiserar på ett förödande sätt mot politikers ensidiga fokusering på teknisk, ekonomisk och medicinsk forskning med tillväxt och innovation som enda mål. Om de s.k. strategiska satsningar regeringen genomförde 2008 heter det: ”De områden som handlar om värdegrund, traditioner, idéer, skapande och som avläser djupare och långsiktigare dimensioner [?] som skär genom hela den väv som binder oss samman i familjer, kulturer och i globala nätverk och ibland söndrar oss i krig konflikter [?] ja, inom dessa områden behövs ingen ytterligare kunskap, ansåg regeringen.”

Till de stora utmaningar som snävt nyttoorienterade utbildnings- och forskningssatsningar har visat sig odugliga att hantera hör genomgripande ekonomiska kriser. I Svenska Dagbladet (21/12) redogör Bengt Kristensson Uggla för en spirande amerikansk debatt om behovet av humanistisk bildning; för att etablera en vidare förståelse av människan som ekonomisk aktör och av de samhällssammanhang som företag är en integrerad del av. ”Bara humaniora kan få ekonomin på rätt väg”, sammanfattas ett budskap som handlar om att se till livet i alla dess dimensioner, inte bara till kronor och ören.

Johan Sundeen

Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Annons