Vård och dagligt våld hör inte ihop
Hot och våld på boenden för tvångsvård har ökat markant de senaste åren. Från i snitt 5,2 rapporterade incidenter per dygn 2017 till 8,1 år 2020 enligt siffror från Sis. Fackliga tidningen Arbetet (17/2) har i en granskning visat hur arbetssituationen på hemmen blivit ohållbar. Hemmen har avdelningar för missbrukare, ungdomar med psykiska problem såväl som minderåriga dömda till sluten ungdomsvård. Den sista gruppen är få till antalet men med sin benägenhet till våld och kontakter med kriminella nätverk vållar den stora problem.
Vården blir sekundär när mer tid och resurser går till att hantera personalens utsatthet. Att rekrytera personer med rätt kompetens är redan svårt. Låg lön och lång resa till arbetsplatsen gör jobbet inte särskilt attraktivt och att behöva leva med hot och våld varje dag kan få den mest härdade att säga upp sig.
När frågan om att omplacera de kriminella från Sis-hemmen till fångvården väcktes i början av januari slog myndigheten ifrån sig och menade att de har rätt kompetens för att vårda de kriminella, bara de fick mer resurser. Frågan är dock om de verkligen kan rekrytera rätt personer givet utvecklingen.
I slutet av januari visade SVT Uppdrag granskning hur intagna utsatts för misskötsel på ett hem för placerade flickor med psykiska problem. Det är en granskning i linje med tidigare vittnesmål om hur personal misskött sina uppdrag och överutnyttjat sina befogenheter.
Lagändringar som regeringen genomdrivit på senare år för att stärka barnens rättigheter har istället visat sig öka osäkerheten på boendena. Tillgång till sådant som mobiler och datorer bedöms av myndigheten och skyddsombud ha möjliggjort för ungdomarna att hålla kontakt med sina kriminella nätverk. Effekten har blivit att de tar in droger och gör fritagningsförsök.
”Genomströmningen av personal och nyrekryteringen av behandlingsassistenter som är snarare tidigare dörrvakter än socialarbetare påverkar givetvis hur vården fungerar.”
Att problemet vuxit sig stort är en följd av att personal utan rätt kompetens satts i svåra situationer. Genomströmningen av personal och nyrekryteringen av behandlingsassistenter som är snarare tidigare dörrvakter än socialarbetare påverkar givetvis hur vården fungerar.
Förra sommarens rymningar från Sis-hemmen blev ett uppvaknande. Nu skall säkerheten stärkas och gränsdragningen stärkas mellan personer dömda till sluten ungdomsvård och unga som hänvisats till hemmen av socialtjänsten. Ett steg i rätt riktning men troligtvis inte tillräckligt.
Regeringen har lovat en utredning om den slutna ungdomsvården. En riksdagsmajoritet vill att uppdraget flyttas till fångvården. Det är ett krav som regeringen behöver hörsamma. Våldsspiralen på hemmen behöver brytas. Hanteringen av ungdomar och unga vuxna med våldskapital är diametralt annorlunda från Sis huvudsakliga uppdrag. Vården behöver säkras från de kriminella.
