Värde och vetenskap
Det handlar förstås om hur man mäter fattigdom. De rödgröna utgår från den relativa fattigdomsgränsen. Med det sättet att mäta blir det fler fattiga i Tyskland och Frankrike än i Moldavien (som är ett av Europas fattigaste länder).
Med regeringens reform jobbskatteavdraget har den disponibla inkomsten för de flesta svenskar ökat. Men det har också inneburit ökade skillnader i inkomst mellan de som arbetar och de som saknar jobb. Därför kan Lars Ohly påstå att fler blivit fattigare. Mäter man istället den absoluta fattigdomen har den sjunkit i Sverige sedan mitten av 1990-talet.
Det borde glädja Lars Ohly kan man tycka. Men inom vänstern är jämlikhet, i relativ mening, ett mål i sig.
När forskarna Richard Wilkinson och Kate Pickett förra året lanserade sin bok Jämlikhetsanden blev den snart en bästsäljare, för att inte säga en slags bibel för vänstern. Här kom en bekräftelse på att jämlikhet i sig bidrog till minskade samhällsproblem.
Författaren och journalisten Christopher Snowdon tillhör verkets skeptiker och har nu kommit ut med boken Jämlikhetsbluffen, översatt av Timbro. I den visar han att det lika gärna går att finna samband mellan återvinning och självmord, eller att barn tenderar att få bättre betyg ju närmare Nordpolen skolan ligger.
Det är som välfärdsforskaren Andreas Bergh påpekar i förordet: visst är det fullt tänkbart att ojämlikhet skapar stress, oro och ohälsa – men det är lika tänkbart att dålig hälsa försämrar arbetsförmågan och därmed är en bidragande orsak till inkomstojämlikheten.
Det ena behöver inte ge det andra. På forskningsspråk talar man om korrelation och kausalitet, samband och orsak. Och här lämnar Wilkinsons och Picketts verk mycket att önska. De pekar på sambanden, men undviker frågor om vad som orsakat vad.
Jämlikhet är ett moraliskt värde. Det är så vi bör betrakta det och hålla fast vid det, i alla fall om man med begreppet jämlikhet menar jämlika möjligheter. Det betyder att jämlikhetsidealet kommer vara levande, även om vetenskapen skulle komma fram till att det mest effektiva samhället visar sig innehålla stora klyftor.
