Vargens plats avgörs senare
Naturvårdsverket har nu inkommit med nya riktlinjer för skyddsjakt på större rovdjur. Det handlar framför allt om vargen. I vintras gick en varg mellan Kalmar och Kronobergs län och rev får vid ett antal tillfällen. Vargen kunde spåras via DNA och man kom fram till att det var en genetiskt viktig individ som kommit från Finland. Det höjde tröskeln för hur många angrepp den skulle tillåtas göra innan domstolarna medgav skyddsjakt. Och deras beslut överklagades förstås av rovdjursaktivister.
De nya riktlinjerna sänker trösklarna för skyddsjakt. Det skall bara krävas två konstaterade angrepp på får, eller ett angrepp om det sker i en hage som omges av rovdjursavvisande stängsel. För angrepp på jakthundar ges också tydligare besked.
Det är en välkommen uppdatering. Särskilt som den väger in fler aspekter i bedömningen. Människors möjligheter att leva och verka på landsbygden ses nu som en legitim sak att ta hänsyn till i förhållande till skyddsjakten.
Men man kan inte göra vad som helst utan att ändra i jaktförordningen, och den är i sig beroende av EU:s art- och habitatsdirektiv. Avgörande för jaktförordningen är begreppet ”allvarlig skada”. Det är bekräftad allvarlig skada eller hot om nära förestående allvarlig skada som gör paragraferna om skyddsjakt gällande. Men vad är allvarlig skada? Den saken avgörs genom domstolarnas tolkningar av lagen och inte av Naturvårdsverkets riktlinjer.
Det är som det skall vara rent juridiskt, men vittnar återigen om att politiken behövs om man vill styra tolkningsutrymmet i paragrafen. Fortsättningsvis är det alltså riktlinjer, inte tvingande regler som uppdaterats. Det är fortfarande upp till Länsstyrelserna att ta till sig dessa nya rekommendationer eller inte då de har ett eget lagstadgat ansvar för att utforma sina riktlinjer.
I somras meddelade ett antal Länsstyrelser i Svealand att de vill att södra Sverige tar ett större ansvar för vargpopulationen. Att gränsvärdet skall ändras från fem individer till sextiosex. Man menar att det bättre skulle återspegla hur vargen spridits de senaste åren och därmed också ge mer förutsägbar licensjakt.
Vargen har verkligen ökat kraftigt de senaste åren. Naturvårdsverket räknar med fyrahundrafemtio individer men den verkliga siffran är svår att uppskatta, myndigheten är öppen för att det kan vara så många som sexhundrasextiotre. Det är ganska många fler än den målbild som riksdagen beslutat om.
Vargen har sprungit ifrån både lagstiftning och förvaltning. Spridningen har gått fort då tillgången till mat gjort att dödligheten bland ungar varit låg. Och maten utgörs av tamboskap och jaktbara vilt, resurser som vi gärna vill ha kvar.
Det är hög tid för regeringen att koppla greppet om vargfrågan. Naturvårdsverket kommer under våren att inkomma med en utredning som skall slå fast om det går att sänka referensvärdet för vargstammen från trehundra individer till ett spann mellan etthundrasjuttio till tvåhundrasjuttio, målet som riksdagen beslutat. Om den utredningen blir en besvikelse är tydligare skyddsjaktsregler en klen tröst för landsbygden.
