Världen ser på när friheten hotas
Den fria världen är förvånansvärt tyst i förhållande till vad som nu utspelar sig i Hongkong. Trots att en klassisk kamp mellan demokrati och kommunism utspelar sig, med stor mängd deltagare och risk för militärt ingripande, verkar det som att såväl USA som EU än så länge nöjer sig med en avvaktande ”låt gå”–inställning.
Lagom till trettioårsminnet av massakern på Himmelska fridens torg i Peking sommaren 1989 pågår i år de sedan dess största protesterna mot Kinas kommunistiska regim. I Hongkong har demonstranter samlats till gatorna i över fyra månader. I början rörde det sig om hundratusentals personer, nu är de två miljoner – drygt en fjärdedel av Hongkongs befolkning. Trots det höga antalet deltagare har demonstranterna i det stora hela lyckats hålla sig exemplariskt lugna och fridfulla, med vissa undantag.
Den kommunistiska regimen har dock sin vana trogen svarat med våld, gummikulor och tårgas. Många fruktar att Peking till slut kommer svara med militärt våld. Vid gränsen till Hongkong samlas kinesiska styrkor, och en talesman för regeringen har hotat med att ”de som leker med elden kommer att förgöras av den.”
Konkret handlar detta ursprungligen om ett lagförslag från Hongkongs chefsminister, en lag som skulle göra det möjligt för Hongkong att utlämna personer misstänkta för brott till Kina. Det finns uppenbara risker med en sådan lagändring, med tanke på den kinesiska rättsosäkerheten.
Eftersom denna lag i sig dessutom skulle utgöra en inskränkning av Hongkongs särskilda suveränitet har det hela utvecklats till en principiell kamp om Hongkongs och Kinas ”ett land – två system”-ordning. Den ordningen grundlades 1997 när den dåvarande brittiska kolonin överlämnades till Kina, efter förhandlingar där den brittiska premiärministern Margaret Thatcher garanterades att Hongkong skulle få behålla marknadsekonomin samt politiska fri- och rättigheter fram till 2047 även om fastlandet skulle fortsätta vara kommunistiskt.
Även om det ursprungliga lagförslaget nu har dragits tillbaka återstår oron för att Kina strävar efter att undergräva Hongkongs fria status. President Xi Jinping har inget intresse av att visa sig svag inför demonstranterna – något sådant skulle kunna uppmuntra demokrater på fastlandet. Å andra sidan kommer hans hårdhänta hantering av Hongkong ytterligare försvåra ett uppgående av det demokratiska Taiwan i Kina.
I denna situation är det avgörande att representanter för demokratiska stater visar sitt stöd för Hongkongborna. Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S) skulle gott kunna visa framfötterna, i enlighet med den offensiv för demokrati som hon utlovade i den utrikespolitiska deklarationen.
Detta handlar inte bara om Hongkong. I detta nu visar Kina hur lite man bryr sig om internationella regler och överenskommelser. Om Kina har styrkan på sin sida drar regimen sig inte för att driva sin vilja igenom. Omvärlden måste visa, likt demonstranterna på Hongkongs gator, att sådant inte kommer att accepteras.
