Vid sidan av väljarnas dagordning
Hur frågor ställs har betydelse för svaren. När SOM-institutet vid Göteborgs universitet i sin årliga undersökning ställer frågan om vinstutdelning i välfärden inte ska tillåtas visar det sig att opinionen mot vinstuttag fortsätter att stärkas. Även i den del av väljarkåren som kallar sig höger råder en stor skepsis mot ”vinstuttagen”.
Det betyder inte att frågeställningen är fel eller att svaret ska ignoreras. Helt klart finns det en alltmer negativ opinion till välfärdsföretagens vinster och i relation till att det i undersökningen noteras en mindre kritisk inställning till den offentliga sektorns storlek framstår ett mönster.
Den enkla tolkningen som lär göras inför valrörelsen är att det finns en vänsterlutning i opinionen. Magdalena Anderssons förtroendesiffror är inte bara någon Ukrainaeffekt enligt det synsätt som de socialdemokratiska spinndoktorerna lär försöka att etablera när undersökningen diskuteras.
Ställs frågan istället om man som patient ska kunna välja vårdcentral eller om äldre ska kunna göra ett aktivt val av hemtjänst blir svaret emellertid vanligen ett annat. Patientautonomi och valfrihet är värden i vården och bidrar till att kapa de köper som monopol skapar. Valfriheten är ju också intimt förknippad med rättigheter, som att söka vård i en annan region om vårdgarantin inte kan uppfyllas. Valfriheten i skolan har också satt fokus på de sämst fungerande skolorna.
Väljarnas synpunkter på alternativen i vård, skola och omsorg är ingen nyhet. Samtidigt som valfriheten ter sig naturlig har motståndet mot vinster funnits länge. När Socialdemokraterna väljer att göra motståndet mot välfärdsföretagen till en huvudfråga inför valet samtidigt som en samlad borgerlighet stått handfallen och inte prioriterat reformer av reformerna så påverkas väljarna. Socialdemokraterna har fått debatten dit ledningen ville. Mot vinster, mot valfrihet och mot alternativ. En borgerlig politik som försvarar valfriheten men som inte sammanfaller med koncernernas intressen hade kunnat påverka opinionen. Långsiktigt kan inte den borgerlighet som med rätta värnar valfrihet ignorera väljaropinionen.
Så har också andra välfärdsfrågor hamnat i skuggan. Bildning, språk, ordning och språk i skolan. Patienträttigheter i vården. Förhoppningen att välfärdsfrågor ska få en mindre betydelse i en valrörelse var orimlig från första början. Erfarenheten visar att bara när den samlade borgerligheten är trovärdig ifråga om välfärden så kan ett val vinnas.
”Erfarenheten visar att bara när den samlade borgerligheten är trovärdig ifråga om välfärden så kan ett val vinnas.”
SOM-undersökningen visar på ett fortsatt stort missnöje över utvecklingen i landet.
Blott 21 procent av väljarna anser att Sverige är på väg åt rätt håll. Det är anmärkningsvärt låga siffror.
SOM-undersökningen visar också fortsatt på en agenda som är ogynnsam för regeringen. Regeringens dagordning ligger vid sidan av väljarnas som ser brottslighet, sjukvård och integration som viktigaste frågor.
I siffrorna kan intressanta trender noteras. Oron för organiserad brottslighet ökar och hela 87 procent av befolkningen anser att otryggheten har ökat de senaste tio åren. Kärnkraften blir något populärare och förtroendet för vindkraften fortsätter att sjunka från höga siffror. Lägg därtill att försvars- och säkerhetspolitik som brukar prioriteras av blott någon procent av väljarna som avgörande fråga nu lär hamna högre upp på dagordningen. Om Moderaterna inte stärkt sin position i det område som traditionellt väger tungt i svenska valrörelser- välfärden - framstår det som att regeringspartiet hamnar utanför den nya dagordning som ser ut att prägla den kommande valrörelsen.
