Annons

Vinlandet Sverige sticker ut

Vin har blivit vardag i Sverige, men det är kanske bättre än alternativet.
Ledare • Publicerad 4 maj 2024
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Vid det här laget får man nog sluta se vin som något exotiskt i Sverige. Det är den volymmässigt största kategorin alkoholhaltig drycks om säljs på Systembolaget, ett stort kliv före starkölen. Sverige är också världens trettonde största importör av vin.

Faktum är att vi förra året importerade nästan exakt lika mycket som Italien. Det har förstås mer med italienarnas förkärlek för de egna vinerna att göra. Landet är världens fjärde största producent, tredje största konsument och har en sex gånger större befolkning än Sverige, att de klarar sig med så liten import är imponerande.

Annons

En avgörande skillnad finns också i vilken typ av vin som importeras. För Italiens del består importen till över åttio procent av så kallade bulkviner, en i sig iögonfallande siffra som vittnar om att det är en bit kvar till slutkonsument.

När vinbranschen summerade förra årets trender är det dock Sverige som pekas ut som ”anmärkningsvärt” på grund av vår fäbless för box-viner. En hel, fyrkantig fjärdedel av allt vin som importeras till Sverige är boxviner, en gigantisk andel jämfört med andra stora vinländer. Närmast oss, av världens tretton största importörer, kommer Belgien vars import består av sju procent box-viner.

Vinvärlden är i förändring men Sverige går sin egen väg.
Vinvärlden är i förändring men Sverige går sin egen väg.Foto: tt

Den här texten kommer dock inte gå ut på att förklena den svenska bag-in-box-köparna. För de stora trenderna globalt går åt ett annat håll. Det planteras färre och färre vinrankor och konsumtionen globalt är den lägsta sedan 1996. Det borde mana till eftertanke.

Branschorganisationen OIV summerar året 2023 som ett väldigt svårt år. Traditionella odlingsländer och -regioner har utmanats av extremväder. Produktion och distribution har utmanats av kostnadsökningar kopplade till pandemi och krig.

Trots att det sålts mindre vin än på länge har priserna aldrig varit högre. Och samtidigt har Kina, som ofta pekas ut som drivande i konsumtionen av lyxprodukter, minskat sin konsumtion med tjugofyra procent på ett år. Kanske dricker man gamla undanstoppade flaskor istället för att köpa nya.

Dessa trender går att hantera på olika sätt. På lång sikt kan det hända att svalare regioner blir mer intressanta för vinodling men mer intressant just nu är köpmönster. Färre köper och fler dricker mindre vin, men vinet blir dyrare.

Det är ibland svårt att få en blick för hur rikt vårt land är i internationell jämförelse och hur stor andel av befolkningen i Sverige som är internationellt sett välbärgad. Det betyder att vanligt folk i Sverige har ganska lätt för att haka på trender och konsumtionsmönster som ibland har ganska lite med deras vardag att göra.

Det är lätt att undervärdera sin köpkraft och de pengar man faktiskt tjänat ihop. Vårt smidiga välfärdsmaskineri bidrar också till att minska kontrollen över den egna ekonomin. Delvis för att begränsa de största skillnaderna i utfall när vissa sköter sig för bra eller för dåligt.

Det finns roligare saker än box-viner. Men de är ett ödmjukt sätt att vara del av den europeiska gemenskap som vindrickandet utgör. Och de kanske minskar lockelsen att dras med i en global trend där en vanlig dryck upphöjs till ytterligare en investerings-spekulation för de rikaste. I vårt digitala tidevarv behövs så många ankare i verkligheten som möjligt.

Jacob SidenvallSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons