Vuxna flyktingar ska inte behandlas som barn

Ledare Artikeln publicerades

Det är hög tid införa obligatoriska medicinska åldersbedömningar i de fall där tveksamheter råder kring den asylsökandes ålder. Det handlar inte om att misstänkliggöra barn, utan om att vuxna inte ska få ta barns resurser i anspråk.

Migrationsverket förutspår att 30 000 ensamkommande flyktingbarn kommer att söka asyl i Sverige under 2015. Ensamkommande flyktingbarn är egentligen en olycklig benämning.

Den är juridiskt korrekt, eftersom alla under 18 år är barn i lagens ögon, men när allmänheten ser bilder på asylsökande i övre tonåren så riskerar det att underblåsa föreställningen om att politikerna vilseleder allmänheten i frågor som rör invandringen.

Det kan finnas motiv för vuxna människor att ljuga om sin ålder och få sina asylskäl prövade som barn. Exempelvis gäller inte de nya reglerna om temporära uppehållstillstånd för minderåriga, ej heller kan en person under 18 avvisas till sitt hemland om det inte finns någon där som kan ta emot den.

Att en person ljuger om sin ålder är i sig inte skäl att misstänkliggöra den sökandes skyddsbehov. En person som är på flykt kan i ren desperation vilja ta varje möjlighet att öka sina chanser till asyl.

I dag gör en tjänsteman en bedömning av den sökandes ålder. Ofta saknas identitetshandlingar och bedömningen riskerar bli godtycklig. Den asylsökande har därefter möjlighet att med hjälp av sitt ombud ordna en tandröntgen för att styrka sin ålder. Problemet är dock att advokatsamfundet i regel avråder sina medlemmar från att medverka till detta. Tandläkarförbundet och Svenska barnläkarföreningen vill heller inte att deras medlemmar deltar.

Kritiken mot medicinska åldersbedömningar – tandröntgen eller handledsröntgen – brukar vara att det inte går att fastställa exakt ålder med dessa undersökningar. Det är riktigt. Men syftet i dessa sammanhang är bara att utreda om personen är under eller över 18 år. Om det finns en medicinsk felmarginal bör man naturligtvis ta med den i bedömningen och hellre fria än fälla.

Sedan några år är det i Norge praxis med medicinska åldersbedömningar när det föreligger frågetecken kring om en asylsökande verkligen är under 18 år. Tidningen Verdens Gang uppger (26/10) att det under årets första nio månader kom 2 696 ensamkommande flyktingbarn till Norge. Av dessa gjordes en åldersundersökning på 877 personer varav 298 personer, alltså en tredjedel av de undersökta, bedömdes vara över 18 år.

Enligt Migrationsverket är Sverige det land i Europa som flest ensamkommande barn söker sig till. Det kan inte uteslutas att en del av dessa i själva verket är vuxna.

Om så är fallet är det problematiskt av flera skäl. Dels tar minderåriga mer resurser i anspråk vilket leder till ökade ekonomiska påfrestningar. Det är heller inte lämpligt att vuxna människor bor i en miljö som är tänkt att vara en trygg miljö för barn. Men framförallt riskerar ett fusk, om det förekommer, att på sikt leda till att allmänhetens acceptans för ett generöst flyktingmottagande minskar.

Det mest rimliga är därför att alla som söker asyl som ensamkommande barn, direkt vid ankomst genomgår en medicinsk åldersbedömning som tillsammans med övrig information ligger till grund för ett beslut. Om personen konstateras vara över 18 år fortgår asylprövningen som vanligt, men den asylsökande bedöms då som den vuxna person vederbörande är.