Smålandposten har sökt uppgifter om flyktingars roll för de dåliga avgångsbetygen på högstadiet. Barn- och utbildningsnämndens ordförande Ragnar Lindberg (S) har förmodat att det finns ett samband.

Nu har syokonsulent Helena Kastrup tagit fram facit. 2008 gick 23 av 146 elever ut med betyg som inte gav behörighet att läsa på gymnasiet. De saknade godkänt betyg i svenska, engelska eller matematik. En av de 23 var ganska nyanländ.

– Den eleven hade inte haft en rimlig möjlighet att bli klar med svenskan och ännu mindre engelskan, säger Helena Kastrup.

2009 gick 21 av 114 elever ut utan gymnasiebehörighet. Av de 21 obehöriga var sex ganska nyanlända.

2010 gick 15 av 105 eleverna ut utan gymnasiebehörighet. Av de 15 obehöriga var nio nyanlända.

Gemensamt för de nyanlända är att de inte har hunnit bli klara med svenska och engelska.

– Många av dem har dessutom fått bristfällig eller ingen skolgång alls i hemlandet, säger utbildningschef Carl-Axel Hallberg.

Men dessa nyanlända måste ändå räknas med i den officiella statistiken och niornas betyg väger tungt vid kommunjämförelser. Senast beräknade Socialstyrelsen risken för unga att hamna i problemtyngda förhållanden under uppväxten. Risken skulle vara störst i Storfors och Lessebo.

Rapporten byggde på statistik från 2008 och två saker sticker ut. 13,3 procent av Lessebos ungdomar i åldern 16–24 hade fått socialhjälp och 15 procent av Lessebos nior var obehöriga till gymnasiet. Men då fanns bara en nyanländ elev.