Fjärrvärmen sänker Lessebos bokslut – 95 miljoner borta

2013 skulle ha kunnat bli ett riktigt bra ekonomiskt år. Tack vare en rad engångsposter låg vinstprognosen på 21 miljoner. Men så behövde Lessebo Fjärrvärme anpassa sin balansräkning till sin intjäningsförmåga. För det krävdes en nedvärdering av tillgångarna med 55 miljoner. En sådan åtgärd ger ett minus i resultaträkningen på lika mycket. Därför tvingades Lessebo kommun bistå med 55 miljoner för att rädda bolaget från konkurs.

Nedskrivningen av Lessebo Fjärrvärmes värde innebar dessutom att värdet av kommunens aktier (100 procent) måste skrivas ned med 15 miljoner. Detta drar sammanlagt ned kommunens resultat med 70 miljoner och leder till en förlust med 45 miljoner 2013.

Kommunens satsning på fjärrvärme skedde för att ge invånarna bekväm, prisvärd och miljövänlig försörjning med värme och varmvatten samt tillgång till fibernät. Men den kom för sent – 2006 – trots att Centerpartiet och Vigo Edberg ville satsa på fjärrvärme i Lessebo redan 1997. Kommunen satsade i stället på gasol i Lessebo och fastnade i ett dyrt långtidsavtal.

Under väntetiden investerade många i pelletpannor, ­luftvärmepumpar och annat. När fjärrvärmesatsningen väl skedde drogs lönsamheten ned av att det blev glest mellan de 700 kunderna. Värmeförsäljningen per meter ledning är 0,67 MWh, jämfört med 1,3 MWh i Växjö.

Dessutom har Lessebo Fjärrvärme stora kulvertförluster. 2012 försvann 39 procent av värmen på vägen till användarna i Lessebo, 32 procent i Skruv, 23 procent i Hovmantorp och tolv procent i Kosta.

Lessebo kommun har tidigare fått skjuta till 25 miljoner till Lessebo Fjärrvärme. 37 av de 55 nya miljonerna 2013 var ett lån som bolaget ska betala tillbaka med hjälp av vinster – på 53 000 per kund.

Lessebos rent kommunala verksamhet gick sju miljoner bättre än budgeterat, tack vare överskott på 8,5 miljoner från HVB-verksamhet för ensamkommande barn och flyktingmottagning.

Barn- och utbildningsnämnden fick några miljoner över på köp av gymnasieplatser. Tekniska nämnden kunde trots överkostnader för skötsel av parker och planteringar på 823 000 begränsa budgetöverdraget till 400 000. Socialnämnden spräckte trots många sparåtgärder sin budget med 4,8 miljoner.

Placeringar av barn, biståndet till tvåårsflyktingar och sommarbemanningen med sjuksköterskor kostade mer än budgeterat. Dessutom förlorade social­nämnden några miljoner på uteblivna hyror och kostavgifter för att många lägenheter stod tomma.