Friskolor är viktigt för Sverige och för svensk utbildning

264?000 barn och deras föräldrar valde friskola 2009. Siffran talar för sig själv, friskolorna är viktiga för det svenska skolväsendet.

Friskolorna har nöjdare elever, nöjdare personal och bättre resultat än andra skolor. Därför ska vi värna om friskolorna.

I år firar Friskolornas Riksförbund 15 år vilket har firats runt om i landet. Friskolorna är viktiga för Sverige och svensk utbildning.

De senaste veckorna har friskolebranschen ifrågasatts på flera sätt. Det började med att Lars Ohly tyckte att friskoleföretag inte ska få göra vinst varpå Göran Greider, politisk chefredaktör för Dalademokraten (S) ifrågasatte vem som ska få äga företag inom välfärdssektorn.

De säger alla att debatten förs eftersom de värnar om skolans kvalitet. Är det kvalitet man är intresserad av bör man dock diskutera just det, inte olika ägandeformer. Ansträngningarna bör läggas på att hitta ännu bättre sätt att ge eleverna de kunskaper de har rätt till och att utvärdera skolan på ett rättvisande sätt. Inte på att slå ihjäl privata initiativ.

Det är lätt att oavsett vem man pratar med få stöd för uppfattningen att alla barn har rätt att gå i en skola med hög kvalitet. Skolan ska göra sitt bästa för att ge alla samma möjligheter.

Hur når vi dit? Genom att diskutera rätt saker. Arbeta med rätt frågor.

Det finns ingen forskning som tyder på att typen av ägande i sig är avgörande för vilken kvalitet en skola håller. Däremot visar flera undersökningar att konkurrens betyder att kvaliteten höjs hos alla. Själva ägandet spelar dock inte någon roll, däremot är det positivt att det finns olika typer av ägare. Det ökar valfriheten, det ökar mångfalden och det ökar konkurrensen – vilket i sin tur är bra för kvaliteten av skolan.

Valfriheten måste dessutom ännu mer byggas på tillgång till enkel och tydlig information om olika skolors resultat. Ett sätt att ordna det är att göra som Friskolornas riksförbund föreslagit – alltså att införa ett system med öppna och jämförbara kvalitetsredovisningar som ska vara tillgängliga för alla.

En bra ägare utvecklar skolan och skapar hög kvalitet i det de levererar – vilket är undervisning. Om skolan sedan ägs av ett föräldrakooperativ, en enskild person, en stiftelse, ett aktiebolag eller ett riskkapitalbolag är av underordnad betydelse.

Sänkt kvalitet betyder per automatik färre elever, skolor med dåligt rykte (vilket snabbt skapas) får färre sökande. Elever och deras föräldrar söker sig nämligen till skolor med hög kvalitet. Att det tack vare friskolorna i dag finns ett större utbud skolor med hög kvalitet är tvärtom en demokratisering av skolan, fler elever får tillgång till allt bättre skolor.

Vad är då kvalitet? Det handlar inte bara om det som brukar debatteras, lärartäthet och ökade resurser ger inte i sig ökad kvalitet. Kvaliteten handlar om lärarens möte med eleven.

Kvalitet handlar i skolans värld om att låta tusen blommor blomma. Elever föräldrar, hela samhället, måste få tillgång till många olika och konkurrerande vägar mot målet. Alla är på olika sätt och i olika takt. Just därför behövs mångfalden av ledarstilar, organisationer, pedagogiska metoder och specialinriktningar. Tack vare dem höjer vi kvaliteten.

Det handlar dels om specialinriktningar (exempelvis språk, musik, idrott) och pedagogiska profiler, dels om skolor specialiserade på elever med särskilda behov. En sådan skola är Skolgrunden, ”en skola för tonåringar som har svårt att koncentrera sig i en stor klass och behöver lite mer enskilt stöd, motivation och en vuxens närvaro”.

Det är kvalitet.

Finanssektorn, och riskkapitalister, har blivit en särskild måltavla i diskussionen om ägandeformer. Att diskutera vilka typer av privata ägare som är godkända eller icke godkända hamnar också vid sidan av kärnfrågan om att skapa bästa möjliga utbildning för alla. Dessutom blir gränsdragningarna här svåra.

Ska de som långsiktigt förvaltar våra pensionspengar (vilket riskkapitalbolagen gör) förbjudas att engagera sig i välfärdssektorn?

Ska förlaget Natur & Kultur, som säljer läroböcker till skolorna och därmed finansieras av skolpengen, få gå med vinst?

Ska Sodexo som städar i skolan få gå med vinst? Även deras arbete betalas ju med skolpengen.

Lika överens som de flesta av oss är om att vi vill att svenska skolbarn ska få en bra och likvärdig utbildning, lika överens är vi förmodligen om att vi inte nått ända fram. Ett antal undersökningar visar tvärtom att segregationen i skolan ökar, skillnaderna i resultat mellan elever beroende på bakgrund blir större. Den utvecklingen måste stoppas.

En stor majoritet av Sveriges elever går fortfarande i den kommunala skolan. Ska vi stoppa utvecklingen mot större segregation, och höja kvaliteten för alla vore det ett stort misstag att försämra villkoren för en enskild del av utbildningssektorn – friskolorna. Särskilt som friskolorna tvärtom kan fungera som modell för den kommunala skolan. Låt oss i stället lära av friskolornas framgång.

Det är detta diskussionen måste handla om. Hur skapar vi en ännu bättre utbildning? Friskolorna är här en del av lösningen, inte en del av problemet.

Barbara Bergström, grundare och styrelseordförande Internationella Engelska Skolan, Claes Bromander, vd Växjö Fria Gymnasium, Claus Forum, koncernchef Baggium, Olof Gustavsson, rektor Växjö Praktiska Gymnasium, Tobias Larsson, rektor Växjö Fria Fordonsgymnasium, och Susanna Marcus, vd John Bauer, är de lokala representanterna från friskolor som har skrivit en debattartikel om hur friskolor hjälper till att lösa skolproblemen.