Livsstilen har stor betydelse för hälsan
Folkhälsoarbete och förebyggande insatser är avgörande för hur vi kommer att klara framtidens hälso- och sjukvård i vårt landsting.
För Landstinget Kronoberg är arbetet med att förbättra folkhälsan av största betydelse. Kan vi förebygga sjukdomar besparas många människor onödigt lidande samtidigt som resurserna går till att bota dem som drabbas av sjuklighet. Därför måste folkhälsoarbetet prioriteras högre i landstingets verksamhet.
Att främja hälsa och förebygga ohälsa bör vara i allas intresse. Vi måste bry oss mer om vår hälsa innan vi blir sjuka – inte vänta tills man blir sjuk med att då vilja vara eller bli frisk. Det gäller alla som har levnadsvanor och en livsstil som skadar eller äventyrar hälsan. Vid sidan av det genetiska arvet är det levnadsvanorna som har störst påverkan på hälsan. Livsstil och levnadsvanor kan var och en påverka och har ett eget ansvar för. Vi vet i dag att många diagnoser har sin grund just i livsstil och levnadsvanor, vilket i förstone försämrar livskvaliteten, men kan också medföra mänskligt lidande. För sjukvårdens del kan det också innebära både vårdkrävande och kostsamma behandlingar, vilket i sin tur kan tränga ut annan vård. Alla patienter står ju i samma kö till vård och behandling, oavsett vilken anledning det finns till sjukdomen.
Matvanorna har stor betydelse för hälsan, och vi behöver förbättra metoder och arbetssätt för att påverka människors matvanor redan från tidiga barnaår. Familjecentraler, barnavårdscentraler, förskola och skola har här en stor uppgift i att både informera och föregå med goda exempel. Vi vet i dag väldigt mycket om både vad vi ska äta och vad vi bör undvika för att förbättra vår hälsa, och i förlängningen undvika vissa sjukdomar, och på så sätt minska vårdbehovet.
Statens folkhälsoinstitut har sammanställt och beräknat att de samhällsekonomiska kostnaderna för ohälsa i Sverige till minst 120 miljarder kronor per år. Den största andelen, 60 procent utgörs av indirekta kostnader för produktionsbortfall till följd av sjukfrånvaro och för tidig död. En stor del av kostnaderna beror på tobak- och alkoholanvändning, fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor. Dessa levnadsvanor är också främsta orsakerna till sjukdomsbördan i Sverige och beräknas kosta samhället 55 miljarder kronor per år. Det finns alltså starka ekonomiska argument för att satsa på folkhälsoarbete!
Mindre än hälften av vår befolkning har, enligt Socialstyrelsen, helt hälsosamma levnadsvanor. Ändå är kraven inte speciellt höga; man ska inte röka, inte vara riskkonsument av alkohol och inte vara fet. Däremot ska man röra på sig regelbundet och äta tillräckligt med frukt och grönt.
Sjukvården har byggts upp för att behandla ohälsa, inte för att hjälpa människor att hålla sig friska, men enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vården också ge upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom och skada.
På senare år har vi kommit till insikt i denna fråga och nu är viljan att satsa på förebyggande hälsoarbete stor, men för att nå resultat krävs ett strukturerat och systematiskt arbete, ett hälsofrämjande tänkande inom sjukvården och inte minst i kontakten med patienterna.
Fysisk aktivitet på recept i stället för medicin är ibland en väg, samtal kan vara bättre än sjukskrivning, och kan vi få igång samtal om hälsa som en naturlig del i mötet mellan vårdpersonal och patient har vi kommit en bit på väg. För hälsans skull finns också anledning att få människor tillbaka i arbete.
På senare år har folkhälsoarbetet lyfts upp som en självklarhet på den politiska dagordningen och det fattas beslut som visar att vi numera menar allvar med detta.
I Landstinget Kronoberg är vi en god bit på väg då vi sedan några år är ett Hälsofrämjande landsting. Det innebär att vi har ett strukturerat arbete med att utveckla kunskap, kompetens och rutiner för en ökad hälsoorientering av hälso- och sjukvården. I praktiken innebär det att arbeta sjukdomsförebyggande, föregå med goda exempel, ta till sig forskningsresultat och använda dessa i arbetet för en bättre hälsa hos befolkningen.
Folkhälsa är ett av de mest angelägna politiska målen och det finns goda skäl att lyfta folkhälsoarbetet som ett område lika angeläget som arbetsmarknadspolitik, ekonomisk politik eller socialpolitik!
LENA KARLSSON
