Minska inte budgeten för landsbygdsprogrammet
Programmet innehåller åtgärder som ska bidra till en ekonomisk, miljömässig och social hållbar utveckling på landsbygden. För det gröna näringslivet innebär programmet att lantbruksföretagare och andra bland annat kan få ekonomisk ersättning för extra miljöarbete de tar på sig. Politikerna pratar ofta om att minska ”bidragen till bönderna” och istället betala för ekosystemtjänster. Ett minskat landsbygdsprogram innebär minskade resurser till just det!
LRF:s 170 000 medlemmar bedriver cirka 90 000 företag. Detta gör oss till en av de största företagsorganisationerna i Sverige. De gröna näringarna svarar för drygt fyra procent av BNP i Sverige. Den siffran skulle kunna vara ännu hög. Då krävs att förutsättningar förbättras och konkurrenskraften ökar. Här har bland annat landsbygdsprogrammet en betydelse.
Landsbygdsprogrammet finansieras till ungefär lika stora delar av EU och svenska skattemedel. Vid förhandlingarna om EU:s långtidsbudget var statsminister Reinfeldts prioritering att hålla nere den svenska avgiften till EU. Återflödet och hur pengarna används verkade mindre intressant. Följden blev att EU-medlen till det svenska landsbygdsprogrammet minskade med ca 500 miljoner kronor per år 2014–2020.
LRF har därför försökt förmå regeringen att öka den nationella medfinansieringen så att den totala omfattningen av programmet inte minskar. Vi menar att detta skulle komma hela samhället till del i forma av ökad möjlighet till lönsamt företagande och ersättning för miljöåtgärder. Nu blev det inte så. Regeringen har aviserat en liten ökning av anslaget men faktum kvarstår - programmets totala omfattning minskar.
Landsbygdsminister Eskil Erlandsson har meddelat att det i stort sett enbart kommer att vara ersättningsformer som direkt och indirekt går till animalieproducenter och producenter med ekologisk produktion som kommer att vara möjliga att söka ur landsbygdsprogrammet under 2014 och 2015. I praktiken försvinner framöver ersättningen för företagare som gör åtgärder för att minskat växtnäringsläckage i slättbygd. Är det verkligen den signalen Alliansregeringen vill skicka?
LRF hade gärna sett att programmet hade gett större möjligheter i hela landet och att utvecklande verksamhet inte skulle behöva läggas på is i väntan på mer pengar. Nu är det inte så. Mitt i vårt missnöje håller vi dock med regeringen om att det i detta läge är rätt att prioritera åtgärder som vallstöd, investeringsstöd, kompensationsbidrag, Greppa Näringen, betesmarksersättningen m.m. Det är en tydlig viljeinriktning från regeringen att man vill prioritera det aktiva brukandet. Men faktum kvarstår ambitionerna kring landsbygd och Miljömål inte alls stämmer överens med de minskade resurserna.
Möjligheterna för det gröna näringslivet är stora. LRFs medlemmar vet betydelsen av att sätta mål och riktlinjer för den egna verksamheten. Men ska vi lyckas i en allt hårdare konkurrens krävs också att politiken fungerar som ett smörjmedel och inte som en bromskloss. Nu är därför upp till bevis för våra politiker att visa vad man tänker gör göra för att förbättra konkurrenskraften inom det gröna näringslivet.
Helena Jonsson ,
förbundsordförande LRF
Lars-Ove Johansson ,
regionordförande LRF Sydost
