Nyanserad information om svenska för invandrare
Precis som Inblickredaktören Bo Ströberg beskriver i Smålandsposten den 5 december är Svenska för invandrare (SFI) en komplex verksamhet. Därför är det också mycket viktigt att alla grundvärden finns med när man vill granska verksamheten – och göra vissa jämförelser, till exempel mellan olika utbildningsanordnare.
Eleverna som deltar har ofta helt olika bakgrund och har också olika motivation och mål med sina studier. Enligt Skollagen ska en kommun erbjuda SFI-undervisning inom en till tre månader från att man anmält sig. Det finns nationella kursplaner som fastställer kunskapskrav och betygsbedömning.
I Växjö kommun har vi fattat ett politiskt beslut som innebär att vi har ett antal olika utbildare som erbjuder SFI. De olika utbildarna har olika målgrupper för att kunna svara upp mot de varierande behov som eleverna har. Kommunen har en samlad mottagning för alla som anmäler sig till utbildningen. I samband med mottagningen gör eleven tillsammans med lärare och studievägledare en individuell studieplan som ligger till grund för fortsatt planering och där mål och studietid framgår. Om eleven följer sin plan, är närvarande och ”jobbar på” är sannolikheten stor att eleven når förväntat resultat. Vid kontakt med lärare får man naturligtvis också klart för sig hur länge man beräknas gå för att nå målen. Lärare och studievägledare på SFI-mottagningen träffar varje utbildare var 6-8 vecka för att följa upp elevens studieplan och för att vid behov revidera planen. Regelbundet görs även utvärderingar hur eleverna själva upplever utbildningen, såväl vad gäller pedagogiska delar som arbetsmiljö.
De senaste åren har det skett flera förändringar inom SFI vad gäller kursplaner, betygssystem och statistikinnehåll vilket gör det svårt att få en tydlig bild av resultat och kostnader. Jämförelser över tid bör också göras med stor försiktighet eftersom redovisningsperioderna skiljs åt. Det kan finnas olika skäl till de skillnader som framkommer mellan kommunerna och deras utbildningsanordnare. Det kan vara skillnader såväl i förutsättningar och behov som i hur man organiserat sin verksamhet, utnyttjat sina resurser samt vilka prioriteringar som kommunerna gjort.
Den statistik som förvaltningen Arbete och välfärd använder utgår från Skolverkets nationella uppföljningssystem för skolsektorn och används även av Utbildningsdepartementet, kommuner, skolor, företag och forskare. Uppgifterna hämtas från SCB register över skolor och aktiva skolenheter. Från denna statistik kan vi se att:
? Växjö har högre andel elever med kort (0-6 år) utbildningstid i hemlandet än riksgenomsnittet. Den andelen har ökat sedan 2011
? Växjö har lägre andel med lång utbildningstid (13 år) än riksgenomsnittet. Den andelen har minskat sedan 2011.
? Andelen kursdeltagare som har fått betyget Godkänd på 1 A är betydligt högre i Växjö än i våra jämförkommuner. På alla kurser utom linje 1 B ligger Växjö över riksnivån.
Vi (Arbete och välfärd , Komvux, övriga utbildningsanordnare) har över huvud taget svårt att känna igen de siffror/den statistik som redovisas i Smålandspostens artikel. Ett par exempel: Det påtalas att utbildningstiden fördubblats under en tioårsperiod. Vi mäter över huvud taget inte antalet dagar – det gör inte Komvux heller. Det anges också att kostnaden pendlat mellan 8 536 och 41 141 kronor per SFI-elev. Samma sak här, vi vet inte vad de siffrorna kommer ifrån – än mindre hur underbyggda de är.
Att SFI skall vara billigt är i sig inget självändamål – men däremot är det viktigt att betala för rätt saker och att varje elev får så bra utbildningsbetingelser som möjligt. Här spelar en tydlig och konsekvent uppföljning av eleverna och deras progression en mycket viktig roll – just det som görs i dag. Vi är också angelägna om att eleverna ska förstå sitt eget ansvar och därmed också använda tiden på SFI så effektivt som möjligt.
Benny Johansson
Per Sandberg
